Jag hade i tankarna att nu ska jag skriva av mig om allt som händer och så går man in o ser en hur gullig kommentar som helst. De känns faktiskt skönt och få sånna kommentarer, man blir ännu mer taggad för att skriva. Jag vet att jag inte är den enda som sitter någonstans i Sverige och mår dåligt för att en nära knarkar. Knark är så vanligt nu att många skulle bli chockad om de bara visste. Hur mycket jag än letar så har jag inte hittat en enda blogg som är som min. En anhörig som skriver om en kärlek som missbrukar. Det finns jätte många barn till alkoholister som skriver. Jag fann en blogg förut som hette "Att älska en drogmissbrukare" tror jag de var. Men hon skrev 3 inlägg förra året sen har det varit tyst. Jag har bestämt mig att vad som än händer kommer jag fortsätta skriva. Om det är så att M börjar knarka igen och vi gör slut så kommer min blogg fortfarande finnas kvar men då döpas om.
Hur som helst så har jag i allafall bra nyheter! Den 26e mars så kommer förmodligen M flytta hem. Som jag har nämnt tidigare så ska han börja med concerta och får då inte bo kvar på boendet då de är nolltolerans. Socialen har också endast godkänt boendet fram till den 26e. De ska även ringa mig och se vad jag tycker om att M påbörjar medicineringen hemma. Jag bad M att be hans läkare ringa mig för jag känner ändå att jag vill höra hans syn på biverkningarna och hur stor risk de är att M dras till missbruket igen. Man får inte glömma att den innehåller amfetamin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar