Tingsrätten

I går var jag o M hos tingsrätten tillsammans med våra advokater.
Jag har nu ensam vårdnad över lillan dock har M umgänge varannan söndag och varannan tisdag i sällskap av mig. Det är just de här jag har strävat efter.

Jag fick en kommentar på förra inlägget där personen skrev att hon var orolig över min dotter. Du som nu skrev de ska veta att både jag o M vill inget mer än de bästa för henne. De är för hennes skull som jag har ensam vårdnad idag. Om M skulle falla tillbaka i sitt missbruk så står jag redan där själv med henne och han kan inte under några omständigheter dra ner henne i de. Inte för att jag tror M skulle göra de heller. När han knarkar drar han iväg och hör inte av sig.

Nu ser de väldigt bra ut mellan mig o M. Lillan är sjuk, de går magsjuka på dagis. Igår var M här och hjälpte till och han kom även förbi idag. Vi umgås som vänner och kan verkligen prata om allt. Men jag vet att jag måste vara på min uppsikt. Men de känns ändå skönt och ha tillbaka honom som en vän. Lillan behöver sin pappa och så länge han är ren kommer jag aldrig neka honom umgänge!

Jag har även fått en kommentar av Linda som fråga vad som fick mig lämna M.
Mitt svar är att jag inte orkade mer. Jag gav honom mer chanser än vad jag egentligen ville. Jag märkte att allt handlade om honom, hans missbruk, hans tillfrisknande, hans medicinering. Vi har en dotter ihop och allt handlade om honom inte att hon skulle börja på dagis osv. De är klart jag fortfarande älskar M. Nu när han är här känns de ändå bra för att vi kan vara så pass bra vänner. Trots att jag verkligen hatat honom så mycke som jag gjorde ett tag så måste man kunna se skillnaden på missbrukar M och M själv. För mig är de två olika personer och de är nog därför vi kan umgås på de sättet vi gör idag.
Linda, mitt tips till dig är att börja tänka på dig! Inte på hans utredning, medicinering eller om han tar återfall. Börja tänka på dig! Hur känner du? Vad känner din son? Hur har han de på dagis? Ta även hjälp av andra. Co-anon är något jag starkt rekommenderar!

Ensamstående och inte längre medberoende!

Otroligt mycket har hänt sedan jag sist skrev.
M erkände till mig att han knarkat bakom min rygg i somras, thc, subetex, amfetamin och kokain. Jag har hittat saker här hemma som jag önskar att jag aldrig hade behövt se. M gjorde sitt val och jag fick göra mitt. Jag bad honom flytta.

Jag vill inte ens läsa mitt förra inlägg om hur jag ville visa er läsare att de går att bli en lycklig familj igen. Nu säger jag bara skit snack. Visst finns de dom som verkligen kan sluta. Men något jag lärde mig för länge sen var att jag aldrig kommer kunna få honom ren. Jag gjorde mitt val och jag är otroligt glad att jag gjorde de valet.

Nu ligger vi i vårdnadstvist och ska till tingsrätten i december. Hans mamma har jag sagt upp kontakten med och hon kommer inte få komma i närheten av mig eller lillan. M träffar lillan ungefär 1 gång i veckan men då tillsammans med mig och efter mina villkor. Han ska enligt honom ( har inte pratat med soc på ett tag men de ska höra av sig vid avvikelser) vara ren. Jag orkar inte ödsla min energi på den fronten.

Om vissa personer inte hade adressen till den här hemsidan skulle detta inlägg vara sjukt mycke längre men pga att de kommer bli en rättegång så måste jag vara försiktig med vad jag skriver.

Nu i efterhand, efter allt som har hänt är jag så arg på mig själv att jag tog emot allt. Så mycke lögner och framför allt hur han fick mig att förändras som människa. Jag är inte en svag person men han bröt ner mig. Nu i allafall mår jag riktigt bra! Har bra människor runt omkring mig, börjat jobba igen och har en riktigt bra kontakt med hela min familj. Lillan mår hur bra som helst, hon trivs jätte mycke på dagis, personalen älskar henne och hon har en jätte bra kontakt med sin mormor. Mitt liv är väldigt stabilt. M har fortfarande sina problem med soc, boende, medicinering (funkar fortfarande inte) och vad nu allt är. Men så länge han är ren kommer han få träffa lillan.

Man kanske kan säga att mitt tillfrisknande blev när jag valde att lämna honom..

Uppdatering

Jag har varit riktigt dålig på och skriva.
Anledningen är enkel; jag har inte så mycket mer och skriva om. Som sagt handlar bloggen om mitt medberoende och mitt liv som anhörig till en missbrukare. M är fortfarande ren. Han är jätte duktig och klarar sig jätte bra. Hans medicinering funkar bättre. Han tar nu ritalin och har fått sömntabletter med inga biverkningar!
Jag trodde faktiskt att de inte var så många som fortfarande läste min blogg men jag har läst massa kommentarer och ser att ni undrar hur allting går.

Vi är fortfarande tillsammans, självklart har vi våra ner gångar precis som alla andra par. Men vi kämpar på så gott vi kan. Man kan säga att M är frisk från sitt beroende. Om jag är frisk tänker jag inte ljuga och säga ja. Självklart har jag börja kollat hans telefon igen. Misstankar kommer och smyger sig in i huvudet och tilliten är liten. Han har svikit mig angående hans kompis G som jag skrivit om tidigare som satt inne och jag fruktade för dagen han skulle komma ut. Min fruktan blev sann och mitt 6e sinne hade rätt för 100e gången kan man väl säga.

Jag önskar att jag kunde skriva att allt är frid och fröjd och vi lever lyckliga. Lite så är de väl men ändå inte. M har tagit ett återfall, han rökte hasch. Vilket jag fick reda på veckor senare! Socialen visste om men informerade inte mig!! Vilket är ett stort tjänstefel då de finns ett barn i hemmet! Plus att de sa till M att de inte testar thc på hans pissprover vilket fick honom se att de var frittfram o röka på. Säga vad man vill, jag kanske är dum i huvudet o tog tillbaka honom då jag så starkt sagt att om han gör något igen är de över. Men man håller ju aldrig vad man säger som anhörig. Jag kan i allafall säga en sak: Jag hittade faktiskt en lägenhet till honom den gången som han skulle flytta till. Så jag tog i allafall tag i saker den gången o inte bara sa "du ska ut!"

Mycket handlar om lillan nu. Hon är i fokus och hon är tar all min tid. Så de är mest därför jag inte bloggar mer. Jag ska försöka skriva i mellan åt. Jag hoppas att jag ger er andra därute som lever i samma misär hopp om att kunna få ett normalt familjliv trots denna sjukdom. För de går! Jag är ett levande exempel!

Nu drar jag

..Till E-tuna!!
Jag o lillan ska iväg till min allra bästa vän och vi ska på parkens zoo! Första gången både för mig o lillan! Sen ska vi sova där o jag o Veronica ska snacka i oendeliga mängder! Jag ska må bättre!

Jag gjorde föresten ett test på facebook "Vilken psykisk diagnos är du?" Svar: "ångestattacker". Men de visste jag ju redan...

Irriterad

Jag tänkte avsluta den här bloggen och skriva ett avslutnings inlägg. Men de får bli nästa gång.

Just nu känner jag att jag inte orkar mer. Bägaren har runnit över och jag är tillbaka till ruta 1. Nu handlar de inte om M, han sköter sig och är fortfarande ren. Men jag har gjort samma misstag jag många gånger har gjort förr. Jag har blivit lärd att man ska lära sig av sina misstag men varför gör man aldrig de? I denna sekund vill jag radera varenda person som finns i min omkrets. Jag orkar inge mer. Jag vet att jag har gjort mina misstag och att jag kan bete mig som en idiot ibland men om folk inte kan ha överseende med de vill jag inte ens ha dom i mitt liv! Det känns som att alla är falska och finns där när de själv passar dom! Någonstans vet jag också att jag har isolerat mig precis som jag gjorde förut. Jag säger till dom nära att jag mår dåligt för tillfället och vill vara ifred. Både sant och falskt. Eller de är ju sant men frågan är om de är rätt. Kanske just därför jag kände att jag var tvungen o skriva ett inlägg.

Mer än så blir det inte denna gång..

Stressigt

Jag har inte hunnit skrivit och känns som jag fortfarande inte hinner skriva.
Dagen i går gick sjukt fort! Åkte till mamma och lämna lillan sen tillbaka till stan för att gå på anhörig utbildningen sen hem till mamma igen. Helt plötsligt var kl 23 och jag hade inte ens tanke på att lägga mig. De blev nåra timmars sömn i allafall i morse tog mamma lillan så jag fick somna om. Om ett tag måste jag iväg till söder om söder. Mycket långt bort, ända till Handen. Får dock skjuts från Hagsätra men bara dit är långt. Som jag har skrivit tidigare ska jag ju vara brudtärna på ett bröllop som inte länge sen var 1 år till men nu är det bara 8 dagar!! Jag börjar bli lite hysterisk här!! Ikväll är det möte med prästen så jag måste snart göra mig i ordning och sätta mig på tuben bort till Hagsätra.
Ska försöka skriva mer sen...

En sak som jag har glömt!!!
I måndags hade M varit ren i 6 månder!!
Ett halv år har min älskling hållit sig ren!!
Självklart hade jag glömt bort det helt och hållet!
Men de ska firas i helgen eller nått..

Underbart väder

I morse efter M hade varit på sina möten messa han att vi skulle ut på piknick. Eftersom dagarna måste planeras efter hans mående är det lite svårt och fixa i förväg. Men i allafall kom vi iväg till Rålis. Vi solade, lekte och åt lunch. Men M började och må dåligt efter nån timme så vi gick hem.

Medicinen funkar inte speciellt bra. Han kommer in som i en bubbla och mår skit dåligt. Han måste koncentrera sig på en sak. Nu är han uppe i 8 tabletter om dagen, alltså 144 mg. Men som de verkar ska han byta till ritalin. I söndags åt han 2 tabletter och då kunde han verkligen sova ut. Annars är sömnen helt förstörd. Han har fortfarande svårt och sova. Aptiten är också borta. Känns som att jag får vara hans mamma och tjata på honom att han måste äta.

Ursäkten

Just ja, ska inte glömma! Igår när jag skrev inlägget "En ursäkt" visade jag självklart M den. Jag märkte på honom att han ville be om ursäkt då men att de skulle bli framtvingad och så ska de ju inte vara. Men i dag efter att jag hade lagat mat kom han och kramade mig och bad om förlåtelse för allt dumt han har gjort. Ni kanske tycker att de är en skit sak men för mig är de inte de. För mig betydde den där ursäkten allt. Jag vet att han är ledsen för allt han har gjort och han har visat de i handlingar men den muntliga delen gjorde den fullständig.

Dagen

Idag har vi varit hos lillans (låtsas) farfar som fyllde år i veckan. Träffa farmor o hundarna.
Mer än så skriver jag inte. Jag har sovit 3 timmar i natt. Somnade vid 1 sen vakna lillan vid 4 och somnade inte om förrän 5 och då var de för sent för mig. Så 3 timmar sömn är allt jag fått. Nu blir de sängen o sova ännu mer!

En ursäkt

Jag o M har pratat om allt från himmel till jord om allt som har hänt.
Vi har pratat om alla gamla kompisar och alla gamla händelser från att vi träffades tills där vi är nu. Vi har pratat om Mr.X, som vi kan kalla honom, hans kompis som sitter inne och kommer ut nu när som helst. Jag tycker väldigt bra om honom men med honom kommer det dåliga saker som kompisar till där han bor. Vi har pratat om när M var borta och lämnade mig o lillan själv, när han försvann en hel vecka utan att höra av sig och inte ens tänkte på och ta upp telefonen och ringa och fråga hur hans dotter mår. Jag har frågat honom massa gånger nu om han ens tänkt på hur jag har haft de. Hur jag har mått när han försvunnit. Om han har förstått hur jag tänkt. Min rädsla att antingen ringa polisen eller akuten för att se om han är där. Men han fattar fortfarande inte! För någon dag sen läste jag ett inlägg jag skrev alldeles i början av bloggen där jag skrev: "Jag längtar tills den dagen han förstår hur jag mår och allt han fått mig gått igenom." Men den dagen är fortfarande inte här. Han bortförklarar sig mer än säger att han nu tänker på hur jag hade de! Han förstår fortfarande inte! Jag säger att jag vill ha en ursäkt för allt han har låtit mig gå igenom men ändå får jag ingen! Han säger att han har sagt de men ärligt talat jag har aldrig hört: "Jag är ledsen att jag försvann en kväll, helg eller natt och inte hörde av mig och sket i och svara i telefonen", "Jag är ledsen för alla lögner jag har sagt till dig" och "Jag är ledsen för att jag har sårat dig så mycket".
Han säger att han han har visat att han är ledsen och att han har sagt att han är glad att jag har kämpat för oss. Men de är inte samma sak! Jag vet att en ursäkt inte kommer gott göra allt han har gjort men de skulle kännas bra om han kunde känna efter hur jag har haft de. Jag kanske är självisk men vaddå? Jag har gått igenom ett helvete och är det så mycket begärt att få en muntlig ursäkt? Jag vet att han ångrar sig och önskar att han aldrig skulle ha gjort de han gjorde men jag vill ändå höra "Jag är ledsen..!" Jag behöver höra de!

Dagen

I dag har hela familjen varit ute o snurrat i regnet. När vi gick hemifrån regnade de och när vi kom hem regnade de men strax där efter kom solen fram. Så typiskt! Vi har i allafall snurrat runt i söderhallarna och runt omkring söder. Vi har äntligen köpt en micro!! EN på rea, obh nordica.
Nu har M en kompis här som också har fått diagnosen adhd och äter concerta dock mycket mindre mängd.
Jag har bakat rabarberpaj som står i ungen!

Prinsessa

I går fick jag en verkligen trevlig överraskning!
M började, från ingenstans massera mig. Så de blev fram med massage oljan och av med kläderna. Hur skönt som helst! Jag hade inte ens nämnt något om att jag ville ha en massage! Sen i morse fick jag sov morgon. Kl 6 gick M upp och tog lillan och jag fick sova ut ända till 9:30 då jag självmant gick upp! Hur skönt som helst!
Han får mig känna mig som en prinsessa ibland!

Sömnlös natt

I natt vaknade lillan igen! Fast kl.2 och ville absolut inte somna om. Hon låg och snurrade runt, jollrade lite och sparkades ända fram till 4 då fick jag nog och hämtade en alvedon åt henne då de såg ut som hon hade väldigt ont i magen. Hon lyckades somna om 4:20!! När hon vaknade sen på morgonen gick M upp och lät mig sova en halv timme längre!

I dag i allafall har vi varit ute på äventyr! Vi har åkt ända till Barkarby, Varit inne på Rusta, Jysk, Babyland, klädaffärerna och Ikea! De bästa är att vi endast gjort av med kanske 300 kr.

Dålig uppdatering

..Men har inte mycke och skriva. Igår gjorde vi inte mycket alls. M satt på balkongen o läste korsord sen kollade vi på Wallander - Hämnden. I dag skulle vi ha åkt iväg, stora planer känns de som men morgonen blev bara fel..

Morgon kaos

Först tänkte jag blogga kl.5 på morgonen.
Lillan vaknade tyvärr 4:45 och ville inte somna om. Jag somnade vid 12 igår kväll och vaknade ett antal gånger, var otroligt orolig och M satt och spelade tvspel tills kl 2 då jag gick upp o sa "nu fan måste du lägga dig!". Jag har alltså inte sovit ett piss känns det som. Sov bra mellan 2-4:45 men de är allt. I morse då lillan inte ville somna om blev det världens tjaffs mellan mig o M. Jag vill och orkar inte gå in på vad de handlar om men förlovningsringar flög o jag bad honom flytta ut och han har slagit hål i garderobsdörren i hallen. Ja, morgon kaos! Jag undrar verkligen vad grannarna tror om oss! Egentligen började bråket redan igår när jag kom hem men lugnade sig. Nu sitter i allafall ringarna där dom ska och vi har pussats och kramats. Allt handlar i stortsätt om att både jag o M känner oss helt utmattade. Han sover dåligt och kan knappt somna på nätterna vilket håller mig vaken sen vaknar lillan äckligt tidigt för sommar vädret! Solen går ju upp 4 nu så hon vaknar 5 tiden i stället för 7.

På eftermiddagen kommer farmor på besök. De kommer lillan verkligen uppskatta! Hon älskar sin farmor och de är så kul o se nu att hon känner igen och kommer ihåg människor.

Svar på kommentar

Milliz sa...
måste bara säga att de känns som om ja läser en roman om mig själv helt sjukt, lever själv ihop med en fd amfetaminmissbrukare(bland) som håller på en utredning för ADHD som läkarna redan garanterat han har med de kan ej skriva ut medicin försen utredningen e klar, så nu e d riktigt tufft han mår skit depressioner benzo alkohol allt känns det som, vet inte hur länge jag orkar, önskar bara allt va över å att det finns hopp även för oss!!!!

Hej Milliz!
Jag bara älskar när jag får respons från läsare! Jag hoppas min blogg ger dig i allafall ett litet ljus i tunneln! Det var först när jag fick träffa en tjej som var gift med en nykter missbrukare och berättade att hennes man skulle gå ut med hans kompisar och festa och hon var inte alls orolig som har fick mitt ljus i tunneln. Jag tror om man bara vill, kämpar och ställer krav så kan man. Min mans adhd utredning gick väldigt snabbt då han gick på alla avtalade möten och poshade på väldigt mycket. Han ringde dit och fråga om han kunde komma tidigare och var väldigt på. De är något jag rekomenderar din kille att vara! Ring varje dag och tjata om de går! För tro mig de ger resultat! Många missbrukare som gör adhd utredning ger upp mitt i för att de tar för lång tid och för att de inte orkar på de sättet går det att få tider snabbare! Visa att han verkligen vill de här så ska de nog gå! M var väldigt deprimerad också under tiden. Han var skit förbannad att de tog så lång tid! Efter att han hade fått diagnosen tog det 3 veckor innan medicineringen började! Jag fick ringa chefen och förklara att jag inte kan vara mamma ledig mer och att M måste börja med medicineringe för de är 3 månaders inställningstid! De var först då han fick möte med läkaren! Så man måste ringa och tjata!! Att han byter drog till benzo och alkohol är inte bra! Han måste vara drogfri för att kunna göra utredningen! Nu vet inte jag hur ni har det och hur han funkar men jag tycker du ska ställa krav men framför allt stötta! Försök att inte tjata de kan göra motsatt effekt så försök o göra de på ett snyggt sätt!
Hör av dig och berätta hur det går! Och om du verkligen älskar honom och vill vara med honom så kämpa för er men var försiktig så du inte går under!!

Svaret blev lite långt så de är därför jag skriver de här! =)

Anhörig utbildning

I kväll har jag varit på min anhörig utbildning igen.
Jag måste bara säga att det känns så otroligt skönt och gå dit! Trots att jag är den enda som är sambo med en missbrukare. I lördags tvekade jag och gå dit men jag är så otroligt glad att jag gjorde de. Informationen man får känns det som att jag redan vet allt. Jag vet hur man blir som medberoende och jag har läst om alla symptomen som stämmer så sjukt in på mig. Men vi sitter och diskuterar i början, under tiden och i slutet och man får verkligen ut allt! Jag har berättat väldigt mycket om hur jag har haft det och om saker jag har gått igenom. Jag är otroligt glad att jag har släppt de här med "skam och förnekelse"! Idag tog jag upp med en av dom som håller i utbildningen vad man ska göra: Acceptera, förlåta eller glömma? Jag har ingen aning. Jag kommer aldrig kunna glömma eller förlåta. Men hur ska man kunna acceptera allt M har gjort? Saker som är helt oförlåtligt och har skadat mig så otroligt mycket och lämnat djupa sår. Förut ältade jag väldigt mycket på allt som har hänt, nu har det blivit mycket bättre med de men de kommer fortfarande upp vissa händelser under vissa situationer.

Dagens utbildning bestod av 2 timmar och det är sjukt för kort! Jag bara älskar och sitta i det rummet och prata om de allt som har med missbruk och göra. Nu får man respons och svar från andra om ens tankar. Idag gick vi även igenom de olika rollerna i en disfunktionell familj. Jag anser att jag inte har vuxit upp i en sådan familj då ingen i min släkt ens har haft ett missbruk. Men ändå blev jag helt chockad över hur syndabocken passade in på mig! Symptomen var: polisingripande, trotsig, slagsmål, fryser ut familj, flyttar hemifrån tidigt, gravid tidigt, eget missbruk och självmordsbenägen. Ännu en gång ska jag berätta en hemlighet: Så här var jag i mina tonår. Hela köret!! Fast jag flytta hemifrån när jag var 19 och blev födde när jag var 20, så lite senare än tonåren då. Men ändå! Helt sjukt! Jag har verkligen fått mig en tankeställare!

Jag längtar sjukt mycket tills nästa tisdag! Även om jag har kommit mycket längre än de andra som fortfarande lever i ett missbruk så funkar mötena väldigt bra. Jag tror jag på något sätt ger dom hopp att de kan gå bra. Även om M har sårat mig och försört så mycket så går det att lappa ihop! Bara man vill. Men de första steget är att släppa taget!

"Om M tar ett återfall gör han, jag kan inte göra något åt de! Endast visa honom konsekvenserna!" - Mitt moto!

M's medicinering

M's medicin har höjt igen. Nu äter han 7 st * 18 mg alltså 126 mg om dagen.
Igår åt han bara en vilket gjorde att han kunde gå och lägga sig vid 9 och sov hela natten. Annars har han fortfarande problem med sömnen och aptiten. Han äter men inte frukost, lunch o middag. Han ska träffa läkaren nästa veckan och sist han träffa henne tog hon upp sömntabletter. Men är det verkligen nödvändigt men mer piller? Jag vet hur M blir på sånt skit också och då kommer aldrig vårt förhållande funka! Han blir alltid seg och helt förstörd dagen efter. De spelar ingen roll om de är insomningstabletter eller sömntabletter.
Idag har vi storstädat här hemma. M har hjälpt till med tvätten och tagit itu med röran i garderoben. Allt tack vare medicinen kan jag lova!

Samtal med D.ssk

Jag har precis pratat med d.ssk. på bvc och berättat om våra misstankar och om händelsen i torsdags.
Eftersom jag själv jobbar inom vården vet jag att detta är något väldigt jobbigt och hon vill självklart göra det på bästa sätt annars kan hela arbetsrelationen bli infekterad. Men hon tog oss på allvar och ska självklart gå vidare med de här.
Hon sa själv att hon märkt att han trummar med fingrarna osv. Men de första hon sa var om det handlade om att han har stora pupiller "för de har han varit hos läkaren om". Jaha, då är min första tanke att han har hållit på väldigt länge! Först får man stora pupiller men desto längre man håller på och sen blandat med piller får man knappnålar till pupiller!
Nu har vi i allafall bytt lillans läkare, hon ska istället få en kvinna som ska vara jätte duktig. D.ssk skulle ta upp de här med henne och se vad hon säger och hur man ska göra sedan ska de prata med honom och med chefen. Jag vill nästan kräver att han ska drogtestas!!
Vår d.ssk har aldrig jobbat med droger så hon har ingen aning om hur man blir. Jag förklarade att M har hållit på i 7 år så både han och jag märker! Jag sa även att vi har misstänkt en längre tid men i torsdags blev det självklart!
Så vi får se hur det fortsätter och blir i framtiden..

500:e inlägg

Jag mår riktigt skumt! Är så sjukt yr att jag inte ens vågar ta upp lillan och bära på henne.
M är hos sin farfar som ska flytta från hus till lägenhet så han har varit där sen igår morse och hjälpt och packa ihop saker.
Igår mådde jag riktigt dåligt. Jag vet inte varför men inlägget jag skrev igår rivde nog upp massa gamla sår. Det är så sjukt mycket som har hänt som man måste bearbeta. Och de är väl de jag håller på och göra. Men när man sitter ensam och lillan sover blir de ännu jobbigare. Nu ser ju situationen helt annorlunda ut, han var inte ute på äventyr igår som han har gjort alla andra gånger man har varit hemma själv. Situationen blev ändå riktigt jobbig.

Anhörig utbildning

Idag hade jag min första dag på anhörig utbildningen. Detta var något jag flera månader sedan bokade.
Vi var 9 st och sedan 2 ledare, eller vad man ska kalla dom.
Utbildningen är till anhöriga, både drogmissbruk och alkoholmissbruk. Majoriteten var maka/make till alkoholister. Det fanns en mamma som hade ett barn som höll på med droger. Jag har alltid trott att alkohol och drog missbruk har gjort oss anhöriga lika sjuka i vårt medberoende. Men efter idag kan jag klart säga att det absolut inte är så! Efter vad jag vet hur jag har beteet mig och lyssnat på Co-anon på hur dom anhöriga har betett sig så är det så mycket värre än vad anhöriga till alkoholmissbrukare.
Jag som medberoende och anhörig till en drogmissbrukare har gjort/fått alla symptom som finns under rubriken medberoende. Jag har blivit som psykotisk och helt personlighets förändrad. Som jag många gånger har skrivit om förut så är kontroll behovet värst, kolla mobilen, kolla fickorna, kolla strumporna, väskor, plånbok, lukta, leta i askoppen ute efter jointfimpar. Man vet exakt hur lång tid de tar och gå ner till affären och handla mjölk. Om det tar 2 minuter längre kommer tankar om att han inte gick till affären utan mötte istället upp en kompis och är helt påtänd i en bil här utanför! Man vet exakt på minuten hur lång tid de tar att åka från Sollentuna, Tumba, Söder till Kungsholmen, när sista bussen går, tunnelbanans tider. När telefonen är avstängd så är han i häktet eller ligger på akuten knivskuren efter en dålig affär. Sånna här tankar har inte alkohol anhöriga. Eller har jag fel?

Misstolka mig inte nu, det är klart det finns en likhet. Men jag tror att vi som anhöriga till drogmissbrukare går igenom ännu värre saker och att vi får de värsta symptomen medans anhöriga till alkoholister får mildare symptom.
De värsta jag någonsin har gjort under M's missbruk var den dagen jag slog honom. Fast jag slog inte han, jag slog missbrukaren! De här är någonting jag egentligen inte vill skriva. Men jag tycker de ändå är viktigt att ni som läser och kanske lever i ett det värsta stadiet nu vet att ni är inte ensamma!

Dagen jag slog M: På fredagen skulle han åka till en arbetskamrat på söder och hämta pengar som han var skyldig. Han sa att det skulle ta 20 min. Jag smsa självklart efter 20 min, fick svaret "kommer senare", jag ringde 10 min efter de och fick svaret att de kommer dröja ännu längre. Sedan slutade M svara i mobilen. Jag fick inte tag på honom resten av kvällen/natten, lördagen o på söndag kväll fick jag tag på honom och han sa att han skulle komma hem. Vilket han inte gjorde. På måndags morgon ringde han och sa att nu sitter han i bilen på väg hem. Timmarna gick och han dök inte upp. Kvällen kom och M kom äntligen hem. Helt veck. Bilen hade pajjat och en kompis hade hämtat honom o kört hem honom. De blev världens bråk och hans kompis kom upp till lägenheten då han hade suttit i bilen utanför då han visste att jag inte skulle låta honom stanna. Vi bestämde oss för att köra M till st:göran, drogakuten, eller vad de nu är. M blir skit förbannad och drar ut på hela skiten så han ställer sig i duschen och sveper en kvarting. Och då hade han även gått på xanor hela helgen. Xanor är livsfarligt och blanda med alkohol, hjärtat och andingen upphör!! M deckar ihop i hallen. Han andas tungt och knappt. Jag får panik. Hans kompis ringer 112 och de skickar en ambulans. Jag ska även skriva att jag var gravid i detta skede, 5 månaden tror jag de var! Jag blir i allafall skit förbannad på M. Skammen att grannarna skulle se honom helt veck gjorde att jag fick total panik. Jag var så förbannad och rädd när han deckade ihop och skulle sluta andas att jag gav honom en örfil, en riktigt hård också.

Jag vet att de var fel men någonstans så känns det inte som att de var så farligt. Våld är ett av symptomen man utvecklar som medberoende. Jag var gravid, helt förstörd och full med skräck.
En sån här händelse tror inte jag att anhöriga till alkoholister upplever på samma grad. Visst händer de att de kommer hem stupfulla och deckar. Men de M gjorde denna gång klassas som självmordsförsök, fast de inte var de han försökte. Att en drogmissbrukare försvinner i dagar utan att höra av sig, stänga av mobilen är så vanligt, de händer hela tiden! Och tankarna en medberoende får då är att "Nu är han död" eller "Nu har polisen tagit honom". Som drogmissbrukare blir man också kriminell. En nackdel som inte alkoholister har.

Iallafall tror jag utbildningen kommer ge mig mycket mer. Det är bara läskigt och se hur sjuk man en gång har varit i någon annans beroende. Att hans missbruk har förstört mig så otroligt mycket.

Gårdagen

Fredagskvällen i går blev riktigt lyckad!
Jag åkte först och lämnade lillan hos mormor sen gick jag o M på bolaget. Vi mötte upp hans bror o massa kompisar i tanto satt där och chillade. Sen kom en riktigt gammal vän till M. Lång historia kort; så slutade de med att jag o M skulle till grillen o köpa tunnbrödsrulle! Helt plötsligt ser jag M krama någon gammal karl och bli helt överlycklig. Då var det hans gamla chef som han arbetade åt när vi träffades. Vi satt o pratade väldigt länge! Jag skulle gissa på 1 timme. Men när man sitter utomhus och fryser så kanske man plusar på en massa. Hursom helst verkar de som att M har jobb efter sjukskrivningen. Hur bra som helst!

Lex Maria

Då har vi ringt till chefen för klagomål på vårdcentralen och blev vidarskickad till chefläkaren som självklart hade telefontid. Så de får vänta tills måndag.

Men istället för att vänta ringde jag 7711 och pratade med en sjuksköterska och fick numret till hälso sjukvårds nämnden som självklart inte svarar, de har öppettider måndag till fredag dagtid. Sjuksköterskan på 7711 sa att jag har en plikt att anmäla detta. Vilket vi kommer att göra. Vi kommer ringa chefen på vårdcentralen och även hälso-sjukvårdsnämnden på måndag!!

Påtänd barnläkare

Vår BVC läkare har alltid varit lite skum. Från första gången vi träffade honom har man märkt att de är något. I första hand tror man inte att en barnläkare knarkar så istället har jag intalat mig att han har ticks. Förra gången vi träffade honom nämnde M direkt efter att han knarkar nog och när jag träffa honom efter la jag märke till små saker.
Igår var ändå de värsta! Han var helt bakom flötet! Han glömde bort vad han gjorde och lyssnade på hennes lungor 2 gånger och dubbel kolla allt. Han hade med sig en student som han skulle förklara vad han gjorde till och de glömde han även bort. Han satt och trumma med händerna och stampa med foten och hade världens minsta pupiller! Han kunde inte svara på en enda fråga jag ställde om varför lillan gör på vissa sett och om adhd ärftlighet. Och de mest avgörande: han såg 10 år äldre ut än vad han gjorde sist vi var där. Han kunde lika gärna ta av sig läkarrocken och ställa sig på plattan!
Självklart sitter jag där som ett fån och förnekar allt och tänker att han har väl ticks eller har cancer eller är allvarligt sjuk. Men detta är nog inte sant! Med 99% säkerhet var han påverkad! Efter berätta M att han tog jätte illa upp! Han fick inte ens bo hemma pga sitt beroende, inte ens när han var ren! Sen sitter en barnläkare på bvc och är påtänd! Det hade varit en annan sak om det var på vårdcentralen men inte när han tar hand om ens barn!!

Igår började vi fundera på vem man ska ta upp de här med:
Polisen? Socialen? Chefen på bvc? Vår ssk på bvc?

Vi kan knappast varit de enda som märkt att något står fel till! Det är skam att dom på bvc inte har ifrågasatt!! Att vi som är föräldrar ska behöva höra av oss om att vi misstänker att en läkare är drogpåverkad! De som arbetar där har en plikt att anmäla sånt här, även vid misstanke! Och när man jobbar med barn ska man fan säga till på en gång!!

Nu sitter jag här grymt förbannad och ska ta tag i de här. Men de kommer nog bli att vi ringar vår distrikt.ssk. på bvc och tar upp de med henne. Det finns även en chans att han kanske är sjuk. Men de tror jag knappast! I såfall borde de berätta de så man inte får sånna här misstankar!!

Vaccination?

Solen skiner och idag ska det bli en lång promenad till bvc.
Lillan ska på 10 månaders kontroll.
Vi ska även diskutera tbc vaccination. Eftersom jag jobbar i vården ser jag de som en riskzon och när det kommer till mitt barn så vill jag att hon ska vara fullt skyddad när det kommer till allt. Min bvc ssk tycker att det är onödigt då vaccinet endast är 40% säkert. Men 40% är väl bättre än 0%?! Eller?!

Medicinering

Ikväll var det meningen att vi skulle på M's kompis venissage. Men M mår kasst så de blev inget.
Dosen är höjd igen till 90 mg. Han har ångest och mår inge bra. Han pratade med läkaren och dom kom fram till att han ska fortsätta 2 veckor till och sedan byta till ritalina om det inte blir bättre. Varje kväll nu i 1 vecka har han varit klistfastrad framför datan och spela dataspel. När jag går och lägger mig förflyttar han sig till vardagsrummet och ligger och kollar på tv tills hans somnar. Alltså sover han i soffan. Jag tycker de här är skit jobbigt! De är inte samma glada M som hade myror i brallorna nu är de M med ångest och osocial. Men jag ska inte klaga. Han mår bättre på dagarna med medicinen och han måste göra de här. Jag får helt enkelt stå ut. Men de är inte kul!

Dagen

Idag mötte jag upp M efter han hade varit på KS. De blev en lång promenad hela vägen hem! Förbi Karlbergs slott och kungsholmen runt känns det nästan som. Det var faktiskt jätte skönt! Vi var ute nästan 3 timmar. Vi stannade i Rålis och lillan fick gunga. Ja, jag vet att jag sa att jag aldrig skulle återvända dit men nu blev det så ändå. Lillan tycker verkligen om att gunga nu! Första gången var hon lite rädd och även andra gången, men nu älskar hon de!
I rålis var det aktivitetsdag i alla skolor skulle jag tro. Det var hur mycket barn som helst, spelade fotboll, frespy (stavas?) och de var även thorildsplans gym joggning dag.
I början när jag och M träffades fick jag en ring av honom. En i vitt guld med en riktig diamant ring i. Visst var den hittad men otroligt fin och tyvärr för liten. Idag i allafall gick vi och pantade den! Köpte jordgubbar! Årets första jordgubbe! (tror jag de blev, blir alltid lika osäker)

Off

Jag orkar inte skriva nå mer idag..
Känner mig off..

M's medicinering

Idag höjdes dosen igen, denna gång till 72 mg.
M har inte varit speciellt annorlunda sen igår. Han "krashade" nyss. Energin och orken bara försvann. De är just de här som är jobbigast för honom nu, han krashar på eftermiddagarna/kvällarna när medicinen slutar verka.

M's medicinering

Nu vet jag inte riktigt vilken dag vi är inne på.
Men dosen är höjd till 54 mg. M har väldigt svårt och sova. Han är trött och seg men inte sömnig. Så här har det i stortsätt varit hela tiden. Jag tycker det är skit jobbigt. Han vill sitta uppe och spela tvspel, dataspel eller bara kolla på tv och de stör mig så otroligt mycket när jag ska sova. Han har sovit kanske 8 timmar totalt sen förra onsdagen. Aptiten är också dålig. Han slarvar med maten. Huvudvärken är dock borta. Idag var han ute med lillan och gick/lekte i nästan 3 timmar när han kom tillbaka var han helt matt och fick yrsel. Han var jätte yr i nån timme och orkade knappt stå upp. Jag vet inte om det beror på medicinen eller om han var ute och gick och inte druckit tillräckligt.

Sista samtalet

Fick ett samtal idag från familjeenheten. De har lagt ner utredningen och anser att lillan har de bra hos oss. Vilken alltid har varit sant.
Självklart känns det skönt och slippa dom men vår handläggare har varit vädligt bra och så fort de har blivit något problem vet jag att jag kan ringa henne. Lite tråkigt är det faktiskt. Men mest skönt ändå. Så nu är det bara vuxenenheten vi har kontakt med.

Rättegång

I morse hade M rättegång. Detta var den som skulle inbakas med den som var i norrland men inte gjorde de. M blev då dömd till skyddstillsyn. Och idag sa hans advokat att det var bra att de inte bakades in för då skulle de aldrig ha blivit skyddstillssyn utan fängelse 6 månader!!
Så istället för att skälla på poliserna i sthlm som jag gjorde för några månader sen så tackar jag nu dom!!
M's dom idag blev skyddstillsyn 1,5 år till! Vilket bara är bra!
M ville inte ha med oss på rättegången, vilket jag får acceptera. Men jag ville verkligen vara där! Men som medberoende måste man kunna släppa taget. De där är hans misstag och de är saker han ska kunna ta sig ur själv. Jag behöver inte lägga mig i längre som jag gjorde hela tiden förut! Då var hans huvudvärk min huvudvärk. Jag mådde mer dåligt för att som hände honom än vad han gjorde själv! Jag blev till o med sjukskriven för att det var för mycke saker som hände honom.

Maxi Priest - Wild World

Jag bara älskar den här låten!

Möhippan

God morgon! Nu har jag vaknat till liv, ätit och blivit piggare.
Möhippan igår blev helt lyckad! Istället som många andra gör har jag lyssnat på Christine hur hon vill ha det och vad hon inte vill göra. Möhippan har inte gått ut på att skämma ut henne utan att hon ska ha det roligt. Många andra möhippor planerar vännerna hemska möhippor som endast går ut på att skämma ut.

Vi åkte hem till henne och slängde över en tröja så hon inte såg något. Klädde på henne en stålmanne t-shirt, en mantel, en röd slöja med djävulshorn och en att band där de stog "möhippa" på. Sen satte vi oss i bilen och körde in mot stan. Självklart får man ju inte köra in med bil ända fram till grönan så vi fick gå från vasamuseet. Christine med tröjan på huvudet.
Vi körde 5 kamp och Christine vann faktiskt! Och de var ingen av oss som lät henne vinna. Hon var helt kvart bäst. Jag kom i allafall 2a! De enda jag lyckades vinna var en bok nyckelring, skit tråkig! Men Jag tjata/ragga till mig ett par stora solglasögon! Guldiga med blåttglas. Riktigt snygga! Sen vann Annika en stor blomma som lillan har fått! Så jag kom hem med lite priser i allafall!
Vi käka langos och åt på restaurang. Bruden är nykterist och drack ingenting så det var ingen fylle möhippa, vilket var ganska skönt ändå. Det blev en hel dag på grönan, sakta men säkert åkte personer hem. De slutade med att jag, Tindra, Paulina och bruden tog båten över till söder och satte oss på snaps och tog ett glas. Inte mitt ställe! Jag gillar slum. Hade hellre satt mig på gröna jägaren om jag är ärlig. Slum och flum tack, inge stureplan här.. Vi gick upp till patricks sen, slum man tackar! Mötte upp en gammal arbetskamrat från grönan.
Jag kom i allafall hem strax efter 2 och var rund om foten. När jag gick hem hade jag panik att ingen var hemma. Men de jag deckade i sängen i allafall.

Hela dagen igår blev mycket lyckad! Och Christine (bruden) hade hur roligt som helst och är jätte nöjd med sin möhippa! Uppdragen som jag hade gett alla gick inte speciellt bra. Det var någon som diskret försökte på sitt uppdrag.

onda tankar

Jag har haft det skit kul idag.
Skriver nu lite berusad och själv. Så hemskt!
Jag vill inte vara själv! Hela vägen hem från tunnelbanan tänkte jag hela tiden " jag vill inte vara själv", "jag vill inte".. "M var hemma". Men nu sitter man här själv ändå. Som sagt M är hos sin mamma med lillan och jag fruktar från att vakna upp i en tom lägenhet i morgon! Nu får man onda tankar.. Egenligen borde jag tycka att det är skönt, sova ut och bara vara själv. Men jag vill ha min familj här!! Nu! M, kom hem!!!

Nu blir de väl TV och Cheez Rings tills man deckar?
Ska skriva om möhippan i morgon!

Möhipp's morgon

Nu är kl 8:47.
Jag kan inte skriva om allt på bloggen än då de är möhippa idag. Så jag skriver de nu och publicerar de ikväll. Igår hade jag sjukt mycke o göra. Jag har kommit på värsta grejjen. Alla som är med ska ha hemliga uppdrag som de ska göra under dagen, de här är något bruden inte ska få veta så hon kommer stå som ett fråge tecken när alla beteer sig märkligt. De är allt från att ragga upp en drink åt henne till att hålla tal 3 gånger och glömma bort vad man ska säga. Nu är det en av oss som inte kan komma så jag ska ta hennes lapp. Egentligen skulle inte jag ha någon då de är jag som har kommit på allt, men nu blev de så i allafall. Ingen ska veta vad den andra har och möhippan vet ingenting. Får se hur lyckat de blir. Men nu har jag faktiskt stora förväntningar!

M och lillan har redan åkt iväg till farmor. Dom åkte vid 8 så de är sjukt tomt här hemma! Vid halv 12 ska jag möta upp Tindra och Annika som även ska vara med och kidnappa. Sen drar vi ut till grönan och har en hel dag där! Jag längtar sjukt mycket!! I morse när vi vakna regnade de ute! Skit väder! Men de står på aftonbladet att kl 12 ska det vara 9 grader och halvmulet! Så jag hoppas de håller!!

Som sagt, jag skrev de här i morse och publicerar de senare!

Lördag

Jag hinner inte skriva så mycket.. Massor o göra sen åker vi...

Nimrod

Anonym sa...
Varför har du gjort så att kommentarer måste godkännas??

Nimrod sa..
För att såna som du finns och jag vet vem du är...

Jag sa..
Fel svar! Rätt svar: Ja, folk skriver ditt riktiga namn, ditt riktiga TJEJnamn, Nimrod.
Den enda anledningen till att jag gör de här är för att jag länge har läst din blogg och beundrat dig men när jag märkte hur du raderar alla kommentarer som skriver att du är en tjej istället för att förklara dig så tappa jag grovt intresset. jag vill ha en förklaring Yesim!

http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.8951588

Dag 3

M's medicinering då. Idag blev det höjt 36 mg.
Idag har han varit som han var första dagen. Lugn, koncentrerad och fokuserad. De är till o med M som har fixat headern åt mig. Tack älskling! Han har kunnat sitta och spelat tvspel över en hel timme! För er som inte känner någon som har adhd kanske de låter konstigt. Men M har aldrig orkat suttit längre än 10 min och spelat innan han tröttnar. Han har till och med tagit tag och sorterat sina fiskegrejjer. Huvudvärken är dock kvar. Annars har han mått ganska bra idag.

Jag vill..
Jag vill..
Jag vill..

Orkar inte fantisera!

Fredag

Redan fredag!
Ny header.. Helt ok. Men vill ha en annan, snyggare.
Det var meningen att vi skulle gå ut idag men kl är redan 12 och vi har inte hunit längre. Jag har haft fullt upp med tvätt och massa annat. Lillan spydde igen. Har glömt och skivit de men iförrgår natt vakna lillan och spydde ner M och hela sängen så de var bara o bädda om mitt i natten och i morse hände samma sak efter vällingen. Hon spydde ner hela mig. Stakarn. Är nog tänderna på g. I morgon åker vi till farmor och jag hoppas bara hon inte är sjuk. M ska dit o göra små jobb, farmor ska ta lillan och jag ska ligga o inte göra ett skit! =)

Ny header?

Någon som vill ställa upp och göra en snygg header åt mig?!

Medicinering Dag 2

M's dos samma som igår 18 mg.
Idag har han varit sjukt rastlös! Började med att det blev strul med pengar som han skulle ha med till KS så M han åka till fridhemsplan innan han blev tvungen o komma hem igen o hämta mitt kontokort vilket gjorde honom less. När han kom tillbaka hade han huvudvärk, en av biverkningarna. Läkaren på Magnus Huss har sagt att M kan ta ipren vid huvudvärken och inget mer med de. Men ska han knapra på ipren dagligen då? Får se hur det blir i morgon. Kanske bättre. Igår kände han av medicinen, mådde bra och blev lugn. Idag har det nästan varit värre. Han har klättrat på väggarna (eller ett träd om jag ska vara helt ärlig!) och varit sjukt rastlös. Aptiten är ingen skillnad än. Sömnen däremot är dålig men de har de varit sen helgen och beror inte på medicinen. De har varit möten och jobbiga saker som hänt och händer nästa vecka. Så de är inte konstigt att M ligger o grubblar på nätterna.

Panik

Jag vet inte vart jag ska börja. Nu är jag faktiskt uppe i högvarv och är sjukt irriterad.
Men orkar och tänker inte skriva om de.
Idag i allafall blev de en promenad längst vattnet ända till rålis där vi mötte upp M. Meningen var att vi skulle gunga och leka i parken med lillan. Men vi han dock endast till gungorna innan jag fick råpanik och bara sprang iväg! M gungande lillan och jag fick också lust så jag satte mig på gungan brevid och M tog fart och gungade mig, enligt mig, alldeles för högt. Kände hur paniken inom mig växa från tårna ända upp till hårsäcken! Jag skrek: Stanna! Sen hoppade jag av tog ut nycklarna och stack. Helt panikslagen och chockad. Jag har aldrig varit rädd för att gunga men de var något som fick mig helt panikslagen! Att tappa kontrollen kanske? Jag har i allafall gungat för sista gången i mitt liv och kommer här med aldrig att besöka rålis igen! INTE KUL!

Sen var vi på möte hos soc. Sista mötet med vuxenenheten. M kommer här med ha kontakt med nån casemanager och träffa honom och prata om allt och inget. Men M känner att han inte vill ha något med soc och göra mer och jag känner väl likadant. De har ju ändå inte hjälpt till så mycket. Mötet gick inte ut på så mycket mer. Ointressant.

M's medicinering

Idag har M påbörjat sin medicinering. Jag tänkte göra en ny etikett: M's medicinering och där skriva om hans för och nackdelar till Concerta.
Dagens dos och hans första dos bestod av 18 mg. I ungefär 4 timmar mådde han normal eller bättre. Han blev lugn och kände att han orkade med och göra saker. Han till och med bytte toalettpapper när rullen hade tagit slut. Något han aldrig har gjort så länge jag har känt honom! Istället för att ha 1000 grejjer i huvudet fick han fokus på bara en sak. Efter 4 timmar kände han hur det bara sa klick och medicinen hade gått ut. Han blev som han var i helgen då han hade det jätte jobbigt. M har läst och fått höra av andra som använder concerta att det kan bli jobbigare än vad de var innan man började med medicinen när den går ut. Något som han kände väldigt väl.
Första dagen av concerta är han i allafall nöjd med.

Mötet

Mötet med försörjningsstöd hade gått jätte bra. M hade tagit det lugnt och inte brusat upp. Chefen hade tydligen varit jätte bra och inte försökt köra över M. Hon förklarade att de var tvungen och göra en utredning om fusk men eftersom M inte har fyllt i att vi väntar på pengar från försäkringskassan och pga att papprena blev ifyllt i januari för februari så finns det inget o diskutera om för vi fick reda på och fick pengarna i mars av försäkringskassan. Så man undrar ju vafan vi har för jävla handläggare som ringer och säger att M är polisanmäld!
Gör man så? Ringer en missbrukare som bor på hem och kämpar för att vara både drogfri och laglig på en fredag när familjen är flera min ifrån och ingen o falla på?! Jag är fortfarande fly förbannad för hennes beteende. M hade i allafall fått en ursäkt. Men i nuläget verkade de som att de inte skulle gå så långt som en polisanmälan utan att alla fel låg hos vår handläggare!

Resten av dagen har bestått av ångest o depression. Samt planering! Får inte glömma. Planerar en möhippa, fortfarande, i all detta kaos!
Jag har sovit och legat i sängen med täcket över mig och låtit M tagit hand om lillan.
Jag känner mig fortfarande dålig.

F.stöd

Då har M åkt iväg på mötet med försörjningsstöd på soc.
Igår sa han att han inte ville att jag skulle följa med. Han vill inte att jag o lillan ska bli indragen i sånt skit. Men de är ju oundvikligt. Jag bad honom att inte brusa upp och tänka på vad han säger. Jag ville verkligen följa med. Jag är rädd att de ska sitta där och försöka köra över honom. Men i detta fall är det våra handläggare som har gjort fel! Inte vi! Så de ska inte ens försöka köra över varken mig eller M. Jag har så mycke o säga och är så förbannad!
Men vi får se hur mötet går..

För mycket alkohol?

Jag har ingen lust o blogga..
M tycker att jag är för på honom när det kommer till alkohol. Han tycker att jag överdriver och inte förstår honom när han säger att alkoholen gör honom lugn och att det kommer bli bättre sen när medicinen börjar.
Något jag vet är att så fort du får tanken om att det är ett problem så är det ett problem. Men sen är de ju också så att jag har mina tentakler ute och är väldigt känslig mot minsta beroende symptom.
Någonstans är jag rädd för att jag ska automatiskt göra bortförklaringar och neka till att jag faktiskt tycker att det har blivit för mycket sista tiden. Men sen har jag ändå tanken att det kanske är för mycket?

Hur illa är det egentligen om man dricker en/två öl? Min tanke är ändå att det finns ett barn. Men bara för att man har ett barn får man inte dricka alkohol mer?

Jag vet vem jag ska prata med de här om.. Har bara skjutit upp de..

Deklaration hemskickad

Igår kom paniken över att deklarationen var borta! Kl 8:oo idag satt jag klistfastrad i telefonen på åter uppringningsknappen. Upptaget eller "det är många som ringer just nu..". Kl.8:40 kom jag fram, "du har nummer 280 i kö". De tog i allafall inte så lång tid! 5 minuter högst! Nu ska jag i allafall få en ny deklaration hemskickad och har 2 veckor på mig och godkänna! TACK!
En sten har lyft från mina axlar!

Deklarera

Jag har tappat bort min deklaration!
Jag har ingen aning hur jag ska göra nu! Jag har ju inte personliga koden och kan därför inte smsa eller ringa in o godkänna. Inte heller har jag E-legitimation Hur fan ska jag göra nu? På skatteverkets hemsida står det ingenting om man tappat bort deklarationen. FAN! I morgon är sista dagen. Helvetes jävla helvete.. Letat överallt! Bakom byrå i pärmar, lådor, soffa.. överallt.. De kostar 1000 kr om man missar!! Bortkastade pengar.. Jag har inte tid med sånt!

Happy Cat

Happy Cat Riesling Kabinett

I helgen hittade jag en ny färg. Detta är de enda jag samlar på.

Vin flaskor. Om det är någon där ute med en färg inte jag har och vill bli av med den.

Hör av er! Jag vill ha!!

Orange? Blå? Silver? Guld? Allt!

Uppdatering!

Inget dåligt har hänt kanske jag ska börja med och säga!
Vi har bara ännu en gång haft en minisemester. Åkt ut till mamma som inte var hemma och bodde i hus hela helgen. Grillade o bara myste. Det blev som sagt ingen brasa i år igen. Men för mig gör de inget. Istället satt vi hemma och grillade och myste framför tvn. I fredags kom min bror, hans fästmö! (som jag fick reda på då) och deras nyfödda son. De var jätte mysigt men man märkte att man hade barn där på kvällen. Deras son ville inte somna och skrek och jag försökte natta lillan som inte heller ville eller kunde somna.
I lördags var vi på 25 års fest! De var väl sådär om jag ska vara ärlig! Träffa gamla skolkamrater som egentligen skulle varit kul och träffat men istället sitter dom o tjatar och överdriver saker jag inte gjort och snackar massa skit till M. Precis som om dom ville kolla om han blev avundsjuk eller kolla gränsen. Men han bryr sig inte, han satt bara o skratta o fråga om han skulle få en private sen. Men nu i efterhand är jag faktiskt skit förbannad! Falska fittor är precis vad dom är! Har alltid varit och har tydligen inte förändras ett skit på dom senaste 3 åren!
Sen fanns det en kille där som jag klippte av håret en gång i tiden för flera år sen som stog o tjatade om de hela tiden o slutade aldrig. Så lördags kvällen var väl inte allt för lyckad. De slutade med att jag sa åt M att nu går vi hem och så var jag på pisshumör.

I allafall har helgen varit fullspekad! Vi har till o med hunnit o varit ute o solat o jag har bränt mig! Jag har röda prickar som kliar hela armarna, bröstet och ansiktet.

Varborgs firande

Från in get valborgsfirande till varborgsfirande.
Nu blev det stressigt. I sista minut bestämmer sig jag o M att åka till min kusin o grilla.
Så igår blir de valborgsfirande i allafall. Jag har pakat lillans hörselkåpor om vi ska ner och kolla på någon brasa.

Hoppas ni alla andra får det trevligt i kväll!

Valborg

Jag tror jag har slutat fira valborg. Blev ingen brasa förra året o blir nog ingen i år heller. Känns som att de var viktigare när man var 14-15 år. Istället blir de grillning i morgon med kusin och brossans familj. Jag ska även göra pannacotta och står för mestadelen av matlagningen.

M ska iväg och lämna UP och jag ska mot alla odds ut och leka med lillan själv.

Micro sökes

Någon som vill skänka bort sin micro?

..Eller sälja billigt? Till väl behövande..

Pissmorgon!

Eller de började i natt. Lillan vakna vid 00 och somnade inte om förrän halv 3. Hon skrek inte utan ville leka. Snurrade runt i sängen o kunde bara inte somna om. Ställde sig upp mot både mig o M och började prata. I morse ville jag verkligen inte vakna. När jag såg att M vände sig med ryggen emot när lillan vakna brast de för mig. Jag gjorde samma sak o blev skit irriterad. Men M skulle vara på frivården kl 8 för hans one 2 one program så han var tvungen o gå upp så då gjorde jag också de.
Då står jag i köket har blanda välling o ska värma de i micron, då får jag inte upp luckan! Micron har pajjat! Jag blir fly förbannad vänder på den upp o ner, fram med saxen o ska bryta upp dörren. Men de funkar inte. Så nu står vi här utan micro o måste koka lillans mat! Vet ni hur lång tid de tar o koka upp en barnmatsburk? 10 minuter ungefär! I micron tar det 20 sekunder! Vi måste nu koka allt, välling, gröt, barnmat.

Morgonen började inte bra!
Sen ringer våran jävla vaktmästare på o klagar på att barnvagen står i trappen.

Nu är M ute o gungar med lillan så jag kan sitta o sura hemma själv.
(lingonvecka på g)

Svärmor

Några dagar tillbaka har jag grubblat på massa saker. Onödiga saker.
Nu på eftermiddagen ringde M's mamma och dök upp och åt middag med oss.
Jag är så glad att jag har henne. Jag kan verkligen prata med henne om allt. Allt som jag intalar mig själv att jag inte prata om funkar att prata med henne om. Jag vet att vissa här verkligen jobbiga svärmödrar som man inte står ut med eller ens kan prata med och jag är så glad att jag inte har de! Jag älskar verkligen M's mamma och hon betyder så otroligt mycket för mig! Hon har verkligen ställt upp för mig genom allt som har hänt med M. Hon har funnits där o lyssnat. Hon har alltid något bra o säga och får mig alltid tänka i andra banor än vad jag gjort innan. Och de tackar jag för!

Ett till förslag

Idag kom ännu ett samtal från fryshuset. Hennes presentation var "en timme i veckan" så de är väl så dessa psykoterapeuter kallar sig. Hursom helst så var det självklart inte för att boka en tid utan för att ännu en gång bli erbjuden ett annat förslag. Denna gång handla det om att prata med en student men som hade en handledare med på mötet då. Min första fråga var hur många terminer hon har hunnit gått, men de visste hon inte. När man själv jobbar i vården blir man så sjukt kräsen! Jag sa att jag skulle tänka på förslaget o tog numret till henne.
Jag fick samtidigt veta att jag inte kommer kunna prata med någon förrän till hösten. Om de hade sagt det för 2 månader sen hade jag redan fått hjälp för länge sen! Man blir så trött.
Nu känns det mer som att jag inte behöver de där. Men jag ska vänta nån dag o se.

Som psyktestet visa så lider jag ju av ett antal psykiska sjukdomar!

Magnus Huss

Dagen började väldigt tidigt idag! Jag var uppe redan innan lillan för att sminka mig o göra mig själv klar.
Kl 9 skulle vi vara på Magnus Huss.
Mötet gick bra. Vi träffade en läkare o M lämna UP. Ren så klart!
Vi diskuterade biverkningarna av concerta som M kommer få. De var inte speciellt allvarliga utan mer dålig aptit, dålig sömn, irritation och dålig mage. Men M som i år har missbrukat amfetamin vet att han både kan äta och sova på en mycket högre dos än vad han kommer få. Jag är lite orolig över irritationen. Jag vill ju inte att han ska gå runt och vara arg hela dagarna. Men som de är nu att han hoppar o ska retas hela tiden är nästan värre. Han ska testa mina gränser hela tiden. Han retas o tror han är gullig. De har inte varit så stort problem ändå men skönt o bli av med de.
Medicineringen ska börja på onsdag nästa vecka. Då ska han bli tvungen o åka till KS varje dag för att hämta ut medicinen. Man måste göra de dom första 3 månaderna sen får man se hur de blir och hur duktig man är.

Egentligen skulle jag börja jobba i början av juni. Men de är 3 månaders inställningstid på medicineringen och då har inte ens 1 månad gått! Läkaren ville inte säga så mycket mer än att de var upp till oss och bedöma. Jag har idag ringt till mitt jobb o sagt att jag börjar i augusti. Min tillit till mina chefer finns inte så jag vill inte säga vad de handlar om. Hon frågade inte heller vilket var riktigt skönt! Men jag ska jobba lite extra i sommar tänkte jag. Ekonomiskt så måste jag de! Om jag ska vara ärlig är jag riktigt glad att inte börja jobba än! Vill verkligen inte de!

Dagen

Idag har vi varit ute hela dagen!
M fick för sig att åka till plantagen och inhandla blommor. Äntligen!
De blev en promenad dit och jag fick äntligen mina tomat plantor! Blev 3 olika och även små blommor till balkongen. Jag blev på lite bitter humör när vi var där för jag fick inte som jag ville. Jag har varit på ett sånt humör idag. Men jag fick i allafall välja hälften av blommorna. Sen blev de en pizza och en lång promenad innan vi kom hem. Plantaget ligger ju vid bromma industri område och vi gick hela vägen längst vattnet till alvik och lite omvägar för lillan tappa bort nappen så var tvungen o köpa ny på coop sen var vi ju tvungen o hitta lekplats så hon kunde krypa av sig lite. Men pizzan är bort gådd (om man nu kan säga så?).
Jag har bränt mig idag. Jag har så känslig hud! Jag har fått utslag på bröstet. Röda prickar som kliar. Hur dum får man inte vara o smörja in sig när man vet att man kommer vara ute hela dagen och vet att man är känslig mot solen. Jag får väl skylla mig själv. Men de är ändå roligt att jag är röd om kinderna också!

I morgon ska vi vara kl 9:00 på Magnus Huss. De är där M har gjort sin ADHD utredning. Vi ska dit och prata med en överläkare. Jag ska vara med för att jag ska få veta biverkningarna av M's medicinering osv. Sen ska vi även få reda på när medicineringen börjar. Förhoppningsvis börjar den i morgon men man vet aldrig.

Thorsten Flinck

Jag o M sitter o kollar på Söndagsparty med Filip och Fredrik.
Jag blir helt häpen hur Thorsten Flinck sitter o är helt veck!
Han är andfådd, trummar med fingrarna och mumlar, glömmer till o med vad han pratar om. Handen framför munnen o kliar sig. De enda jag säger är herregud! och M's reaktion är att han är grym, de är hans image. Men människan är helt likblek under allt smink. Han nämnde till o med att han knarkar lite och att vilken människa som helst som vet något om droger märker att han är påtänd. Men jag tror alla märkte.


Och vad gör Håkan? Står i baren på scen?

Gårdagen

Igår var de fullt upp och inge bloggande. Jag han inte.
Efter frukosten tog jag o lillan en promenad till fridhemsplan och gick o handla lite inredning till vardagsrummet. M var och paddla kajak med en kompis. Hur kul är inte de? Sen blev de hem o mata lillan, städa, dammsuga, söva lillan sen packa för grillning på klipporna!
Jag hade hur kul som helst! De var jag, M och hans kompis, Christine, hennes fästman, deras hund och lillan. Självklart gick Disel o lillan hur bra ihop som helst! Hon är inte alls hundrädd och puttar själv bort honom när han kommer för nära. M är hur sugen som helst nu o köpa hund. Jag vill också ha hund men först måste vi flytta till ett hus. Jag tycker inte att de är rätt mot hunden o bo i en lägenhet och speciellt inte våran som är liten.
Igår kom det även fram att Christines granne, som jag har träffat några gånger o har haft kontakt med pga möhippan är tillsammans med M's mammas mans son. Ingifta bror om man säger de lättare. Helt sjukt att världen är så liten!

I morse blev de i allafall sov morgon! Lillan vaknade halv 9, hon fick gå och lägga sig senare igår. Sen kom mamma och hämtade henne för 1 timme sen. Så nu är jag o M barnfria! Vad ska man göra då? Dega! Inte ett skit! Kanske gå ut och sola och läsa en tidning, något man aldrig kan göra längre! Först ska jag i allafall uppdatera mig i bloggvärlden och facebook.

Tankar

Självmedicinering! Tack, för de! Idag har vi hela familjen varit ute på djurgårn o gått på akvaria. Kollat på fiskar, svenska fiskar till o med. Gädda o mört o allt vad de nu heter. Men även hajar. Man såg att lillan fascinerades av dom. Sen blev de en promenad runt djurgårn. Härligt och så 20 grader ute! Riktigt sommar väder! De värsta var nog ändå att jag tror jag har fått solsting! När jag kom hem hade jag världens huvudvärk och frös trots att de var 21 grader inomhus! Men nu är de bättre.

I morgon ska vi träffa Christine och Johan. Vi ska grilla. De ska faktiskt bli jätte kul. Christine är den som jag pratar med dagligen nu. Hon får höra det mesta som jag väljer att inte skriva här så jag känner mig ändå ganska lugn att träffa dom i morgon. Men ändå har jag tankarna att ringa o avboka. Men nu är jag fast besluten att inte göra de! De ska bli kul i morgon! Självmedicinering så borde de funka.

Vad hemskt de låter! Men så är det tyvärr. En längre tid nu har jag tänkt på vad jag skriver eftersom det finns nära som läser. Så jag kan inte skriva allt jag vill skriva. Jag vill kunna skriva om alla tankar som snurrar runt i huvudet på mig men jag är så rädd att de ska slå tillbaka på min mammaroll. Jag försöker vara den bästa mamman jag kan och när jag känner att jag inte orkar så säger jag till och M och han tar henne. Senaste tiden har han låtit mig sova mitt på dagen då jag inte orkar mer och går o lägger mig med täcket över huvudet. Utan ett ord tar han henne och låter mig vara.

En annan sak jag inte skrivit om än är att igår innan jag åkte iväg till söder kom en brev från socialen. Försörjningsstöd så klart! Vår handläggare hade skrivit ett brev efter deras möte. Hon skrev att hon inte accepterar M's språk han använde när de pratade sist. Men vad förväntar hon sig när hon ringer och säger att han är polisanmäld? De var de enda han hörde inte att de hade börjat en utredning som kan sluta med en polisanmälan som hon skrev i brevet. Vi ska i allafall på möte början av maj. Jag har sån stor lust o anlita en advokat o ta med. Jag ska i allafall spela in samtalet ska kolla om man kan låna nån inspelnings grej o ta med. Psyka dom lite! Barnvakt är ett måste! Lillan ska inte med på de mötet. Brevet från henne förstörde självklart både min o M's dag. Han har ingen lust att gå på de mötet! Jag har de, men de är nog mest för att säga exakt vad jag tycker för jag håller på o spricka med ilska mot dom!

09.04.23

Igår fick min bror barn. Glömde skriva de. De blev en liten pojke så lillan har fått ännu en till killkusin. Om jag ska vara ärlig hade jag hoppas på en flicka. Jag är själv uppvuxen med bara bröder o umgicks endast med våra killkusiner så jag har alltid varit den enda flickan och vill inte att lillan ska få samma sak.
Idag i allafall kom jag utanför dörren. Jag har mina knep. Eller knep o knep är de väl inte, de handlar om medicin. Självmedicinering har det kommit till nu. Jag åkte i allafall till söder kolla en snabbis på barnvagn, vill ha en ny, sedan åkte jag till åhlens o handla present och sen blev det en promenad från skanstull till sös och träffa den lille mannen. Så otroligt söt! Kan inte fatta att lillan en gång var så liten! Och i sommar blir hon 1 år! Helt sjukt vad tiden går fort!

Nu är M o lillan o handlar mat. Så jag är ensam. Hur skönt som helst. Känner att jag börjar gå in i mig själv. Jag vill inte och jag försöker prata med människor runt omkring men de är inte alltid så lätt.

Ultimatum

Som jag skrev i inlägget innan har M's mamma varit här.
Jag har länge haft 2 saker att diskutera med henne angående M's tillfrisknande. Nu låter det som att jag har något o bråka om men så är inte fallet! Jag vill veta hennes åsikt och tankar.
Det handlar om M's kompis som nu sitter i fängelset men kommer ut till sommaren. Detta är en av hans bästa vänner. Jag vet att han betyder så mycket för M och han har alltid ställt upp för honom vad de än har handlat om. Han har alltid velat M's bästa. Felet med honom är att han knarkar. Han är runt 40 och har i stortsätt knarkat sen han var 20 och åkt in o ut i fängelset. Alltså ingen bra typ. Själva han är en jätte snäll människa men med honom kommer de dåligheter. Hans beroende, hans vänner, hans kretsar, allt med honom o göra är dålig. Han kommer aldrig sluta knarka. Han kommer aldrig bli en sån kompis M behöver. Men han är den personen M vill ha i sitt liv. Om han kunde välja är han den enda M behöver. Ingen annan kompis är bättre. Själv är jag kluven Jag vet att det är en bra människa men hans kompiskrets, hans beroende, hans hem, hans val i livet o hans kriminella liv är något som inte ens ska vara i närheten av min familj. Detta är något M har svårt o acceptera. Han säger att han vill kunna ha kontakt med honom, ringa o kolla hur han mår nån gång då och då. Men jag är så skeptisk! Många gånger har M ljugit för mig, han har sagt att han ska gå o köpa cigg och i stället har han suttit utanför i bilen och hämtat M och sedan åkt iväg o knarka. Denna människa har också suttit o ljugit för mig rakt upp i ansiktet angående M's missbruk. De är klart han kommer se efter M's bästa och att vi inte bråkar. Varför ska han svika M o berätta sanningen till mig?

Jag har gett M ett ultimatum: Om han ska finnas i M's liv kommer inte jag o lillan göra de. De blir antingen vi eller han.

Kanske är dumt av mig men jag känner att jag aldrig kommer vara okej med att de umgås. Visst har jag kommit en lång bit i mitt medberoende men när de gäller honom blir jag akut sjuk igen. Någonstans känns det också som att jag har rätt till att ge honom de här valet. Nu är detta inget aktuellt förrän han kommer ut från fängelset men min oro över det här kommer finnas o gnaga inom mig, därför tog jag nu upp det med M's mamma. Hennes tankar om detta var att hon först o främst vill träffa denna människa för att kunna bedöma. Sedan är hon väldigt trygg i att M vill fortsätta vara drogfri. M's mamma är väldigt bra och prata med. Jag känner att jag verkligen kan prata med henne om allt. Hon finns där o lyssnar och de tackar jag otroligt mycket för!

Vissa saker skriver man inte om

Igår befann jag mig i en bubbla. En deprimerad bubbla. Jag var helt apatisk och låg bara i soffan. Kunde inte göra någonting. M fick ta lillan. Han var hur gullig som helst. Han tog även hand om mig, gjorde mat o bäddade ner mig. Jag vet att de är i dom stunderna man egentligen ska blogga speciellt med de tankar som snurrade runt men det är fortfarande svårt. Vissa saker skriver man bara inte om. Mina tankar är en av dom. Igår grävde jag ner mig, som jag så många gånger gjort förr.
Jag är rädd att min sommar depression ska komma. Varje sommar brukar de vara samma sak.
Idag i allafall vaknade jag upp med lite mer kraft. Har dock inte gått längre än ner till porten och slängt sopor. Nu är farmor här o badar lillan.

Jag har massa saker jag borde ta i tu med men jag orkar inte. Jag har ingen lust. En sak speciellt. Som är lite bråska. Saker som måste fixas innan ett speciellt datum. Nu har jag tagit på mig för mycke saker som jag inte orkar med!

I kväll är Co-anon. Jag kommer inte gå, ännu en gång. Jag känner mig inte så sjuk i mitt medberoende som jag en gång gjorde. De är bara mitt psyke nu som inte mår bra.

Deprimerad

Jag har hamnat i en depp period.
Trött, orklös, apatisk och ingen aptit.
(onda tankar)

Soc

Då har de första samtalet från socialen kommit!
De var vår handläggare på vuxenenheten som ringde. Han berätta att de skulle ha möte i morgon. Allihop med chefer. Jag hade förstått de som att jag o M skulle vara med på det mötet men icke. Kanske är lika bra. Nu fick de i allafall höra att Kungsholms mottagningen fortfarande inte har skickat någon kallelse och allt som en gång var planerat med stödjare/behandlings assistanser som han skulle träffa 1-2 gånger i veckan har runnit ut i sanden. Inget som socialen en gång bestämde har hänt! Inget de har gjort har hjälpt M hålla sig drogfri! Det har varit han som tagit kontakt med KS angående ADHD utredningen och tjatat på dom att allt ska ske fortare och att saker ska hända!
Min erfarenhet av socialen efter de här är inte speciellt bra. En gång i tiden var de väldigt angelägen att få bort M hemifrån och få honom drogfri men sen helt plötsligt är de som att de skiter i de. Då har han till o med flyttat hem. Något som var så jätte allvarligt! Att han inte fick bo hemma med lillan. Men nu bryr dom sig inte om han inte lämnar UP.

Jag ringde även Magnus Huss idag. Där M gjort sin ADHD utredning. Jag pratade med chefen och nämnde att jag kommer börja jobba i juni och om M ska påbörja medicinering måste det snart ske så han kan installeras innan jag börjar jobba och ska vara hemma själv med lillan. Så det skyndade på! Vi ska ha möte med en överläkare på tisdag och då får vi reda när allt påbörjas.

Hemkommen

Då har vi kommit hem. Ännu en gång.
Vi har haft det riktigt skönt. Jag o M har sovit i uthuset o lillan har sovit inne hos mormor o plast morfar. Hur skönt som helst! Jag o M har alltså sovit hela natten och ända till 9! Sov morgon! Vi har varit ute o gått långa promenader, grillat och spelat.
Dags till vardagen igen då.

Imorgon ska M till frivården på hans behandling One2One. Brottsförebyggande program. Något i den stilen, har jag fått för mig. Han verkar inte vara så positiv men ska ändå gå klart den!

Socialen har inte hört av sig på veckor nu!! Sist vi hörde skulle vi ha möte med alla handläggarna och med chefer men ingen har hört av sig på alla håll. Och så vitt som dom vet så lämnar inte M urinprov någonstans! Man tycker ju att de borde bry sig. Vi har dock fått 2a fakturan på 3000 för egenavgiften på boendet. Det verkar som att de gör oss en chans att betala tillbaka allt i allafall.

Nu fortsätter Van Veeteren.. Piss men inget annat o kolla på..

Packat o klart

Nu åker vi iväg under helgen.
Minisemester i mammas sommarstuga.
Blir inge bloggande, återkommer på måndag.

TVn

..beställd från gårdagen skulle dyka upp idag mellan 16-18.
Kl är nu 17:05 och fortfarande ingen TV..
Som vanligt kommer de nog exakt kl 18.
Orka vänta en hel timme till.. Vill ha den nu!

Högskola!

Då har jag sökt högskola!
Sista dagen var igår med de hade tydligen varit problem som vanligt så det hade blivit uppskjutet till idag. Jag är hur glad som helst att de var problem igår! Annars hade jag inte hunnit söka!

Jag har sökt 5 olika socionomprogram. 4 i Sthlm o 1 distans från norrland, men de är från min födelseort och har massa släktingar där så de kändes som att de passade bra.

Jag är ju så sjukt trött på allt som har med vården att göra! Vill egentligen inte tillbaka till mitt gamla jobb. Så jag hoppas jag kommer in!

Vänte-grupp

Ni som har läst bloggen ett tag vet att jag skrev förut om att jag hade lämnat ett meddelande till fryshuset psykoterapeuter, nått sånt. Jag lämnade då ett meddelande på telefonsvararen där de sa att de ringer upp inom 1 vecka. Detta var kanske 2-3 månader sedan, efter de har jag inte hört ett ord! När jag o M kom hem en kväll för någon dag sen hade vi ett missatsamtal från fryshuset och jag förstog att de var dom. Jag ringde upp 1 timme efter att de hade ringt men utan svar. De är klart men skiter i de då. Idag ringde en dom upp. Just därifrån, fryshuset. Hon hade en såkallad Vänte-grupp där man får gå och prata 4-5 st med en psykoterapeut. Jag blev erbjuden en plats.

Först visste jag inte hur jag vänligt skulle tacka nej till detta. Mitt svar blev något: Jag är småbarnsförälder och sambo med en missbrukare, jag har för djupa problem för att ens sitta och prata med andra om de som inte har något med de att göra. Jag pratar endast med personen som kan hjälpa mig.

Va fan ska jag säga?! Jag har ingen som helst lust o sitta o prata med 4 till tjejer födda slutet av 90 talet om mina problem! Va fan vet de om att vara ensamstående mamma (som jag har varit och som har satt sina sår!) och medberoende. Nu kanske jag är helt ute och cyklar. Men jag känner att jag har sjukt mycke mer problem för att sitta och prata med andra om de. Och glöm inte att jag har fått social fobi! Jag vill fan heller gå till nån jävla vänte-grupp. Ge mig en hjärnskrynklare som endast lyssnar på mig!

Att jag hade hamnat på en väntelista dit visste jag inte förrän de här samtalet. Men tydligen är de andra 4 som ska vara med i vänte-gruppen före mig. Så hur lång tid de skulle ta visste man inte.

Varför är de så att man måste ta självmord eller mörda någon i Sverige innan man får hjälp?

Piss dag!

Jaha.. ska man orka ta hela jävla händelsen om igen?
Jag har varit med om det pissigaste man kan tänka sig idag!
Men först kan jag ta o skriva att det blev 1 timmes promenad till bvc i morse. Vägde o mätte lillan. Hon följer sina kurvor helt utmärkt. Efter besöket åkte jag mot stan o mötte upp M. Vi har sett i El-gigantens reklamblad att de har en TV extra billigt så vi har beslutat oss att vi ska köpa den på avbetalning. När vi väl kommer dit blir vi självklart rekommenderad en annan TV som kostar ännu mer. Sen ska man ju ha försäkring o andra grejjer. Vi åker i allafall därifrån med en beställd tv, försäkring och självklart ett nytt abonnemang hos com hem. Vilket vi redan har! Men jag gissade på att de hade gått ut då de alltid brukar vara 12 månaders bindningstid. Men icke! På bussen hem får jag ett samtal från brossan som sa att de är 24 månaders bindningstid. Så de blev hem mata lillan vänta på M ska komma hem som var hos frivården och har sitt One 2 One program och sen iväg IGEN! När jag kommer dit så blir det självklart problem. Jag lyckades i allafall säga upp det nystartade abonnemanget. Men TVn blev istället 1200 kr dyrare och 1 års mindre försäkran, Och jag fick inte ens hem TVn idag! Den blir istället hemskickad i morgon. Ända fram till dörren! De tackar jag för!

Idag kom även mamma o hennes man på besök. Jag han plocka undan och städa som en idiot innan dom kom. Hade planerat att göra de i lugn och ro under dagen men så blev de ju inte då allt de där hände idag. Jag kan tilllägga att jag även var på El-giganten en lång stund för att rätta till problemet.
Mamma bjöd på pizza i allafall. Lillan tyckte det var jätte kul att dom kom. Hon kröp snabbt fram till mormor när hon kom innanför dörren!

Neh, nu blir de slapp, slapp o inge mer tänkande på pissiga säljare! De ska alltid lura en att köpa skit man inte ska ha! Jag hatar att gå in i sånna affärer. Om man frågar om hjälp blir man alltid tvungen o handla något sen! Men jag är glad för TVn men inte att de blev så dyrt! Även avbetalning! Jag handlar aldrig på avbetalning!

Theo

Tepa har varit här med sin lilla Theodore, 1 månad gammal o endast 3,2 kg. Han föddes 7 veckor för tidigt och var ännu mindre när han kom. Men gemfört med lillan är han fortfarande jätte liten! Hon tyckte också att de var kul men större barn är roligare. Då händer de mer. Men han var jätte söt! Och liten! Så liten! Jag vill ha en till! Jag har frågat M 2-3 gånger redan om vi ska skaffa en till. Men svaret är så klart Nej. Jag vet att tiden inte är rätt. Men jag vill!
Nu står M i köket o fixar käk. Förut var de alltid han som lagade maten. Jag var urusel. Men när han flytta så lärde jag mig.

140409

Ingen power walk. Han tröttna innan jag ens han starta.
Nu sitter jag bara hemma o väntar på att Therese ska höra av sig så vi kan bege oss.
Lillan kryper runt o säger mamma, mam-mam, mamma och klättrar runt överallt.

Dagen

Lite uppdatering dårå.
Dagen har bestått av lite små tjaffs och städning här hemma.
På eftermiddagen gjorde vi oss ordning och åkte o mötte upp M's styvfar och gick ut på restaurang och åt middag. En god middag, som vanligt. Lillan skötte sig bra också som vanligt.

Mer än så har jag inget o berätta.. Har inge roligt o komma med.
Nu sitter vi o kollar på CSI och jag sitter o smuttar på Amarula. Älska, med stora bokstäver!

120409

Då har vi varit ute och gått på en promenad. Blev inte en lång promenad men var nog ute 1 timme kanske. Var även o handla blöjor o bananer. Meningen var att lillan skulle somna men självklart somnade hon 2 min från porten, men lyckades söva henne när vi kom upp i allafall.

Det känns så tomt när M är borta! Han gick vid 7 och jag o lillan sov till 8 så när vi vakna hade han redan gått. Så tomt! Så dött! Men ändå skönt. Han har varit så dampig senaste tiden.
Myror i benen och måste ha något o göra hela tiden. Jag märker på honom hur jobbigt det är öven för han. Men han kommer nog få medicin nästa vecka.

Neh, nu ska jag bara slappa tills lillan vaknar sen blir de lunch och ut igen.

God morgon!

Solen skiner och de är 20 grader på min balkong! Helt sjukt skönt!
M åkte i väg 7 i morse. Han ska iväg och fiska med sina kompisar. De enda som inte håller på med droger! (Längre) ska man nog till lägga. Är därför inte orolig eller misstänksam. Lite nojjig att han ska komma hem full kanske, men inget annat.

Men va ska man hitta på idag då? Lillan och jag.
Är fast besluten att vi måste gå ut. Men har lite ångest över hur de kommer gå. Sista tiden har jag lutat så mycket mot M och fått hjälp av honom på alla sätt. Men ska hoppa in i duschen och fixa mig sen får man se vart man hamnar. Ut i allafall. Funderar om man ska ta en promenad till söder och gå runt i tanto.

110409

Grillning i parken..

och nu blir de lång film..

The Patriot

D.s

Jag glömde nämna oliver i potatissalladen!

De viktigaste!! Destu mer destu godare! Bara o hacka.

Potatissallad

Då är vi tillbaka! Har haft det helt underbart. Ätit god påskmat och haft de skönt. Lillan har lekt med farmors vovvar.

Nu står jag i köket som en riktig hemma fru!
Håller på och gör potatis sallad. Vi tänkte nämligen gå ut o grilla i kväll och jag står självklart för tillbehöret. Jag läste ett recept snabbt men gör mitt eget vilket funkar alltid! Jag har blivit grym på och laga mat!

6 potatisar
2 dl gräddfil
1/5 dl citron majonäs
1 rödlök
5 cm lång gurka
2 vitlöksklyftor
2 tsk dijon senap
lime

Koka potatis och låt kallna. Riv gurkan och låt vattnet rinna ur. Hacka löken i småbitar. Pressa vitlöksklyftorna och ner i bunken. Skiva potatis och i bunken. Rör om in o kylen och vips! En god potatissallad!
Sedan krydda efter smak självklart! Vi har som vanligt ingen kapris hemma. Så de blir persilja, dill, salt, peppar, lite curry (galen som jag är i curry) och även droppar från lime.

Påsk firande

Nu har jag ännu en gång packat.
Orkar inte tänka om allt är med. Men jag tror de.
Annars har nog farmor allt. Lillan sover, men har ont i magen.
Hon har ätit mycke ny mat sista tiden. Hon har i stortsätt fått smaka på allt vi äter.
Ska nog lugna oss med de ett tag.
Annars har jag inge roligt o berätta.

Imorgon blir de inge blogg.
Är utanför Sthlm och myser, påsk firande!
Även badar spabad!

Glad Påsk!

Dagen

Idag har de inte hänt mycket alls! Regnet i morse förstörde modet för att gå på en power walk. Idag har jag i stället hunnit prata med 2 av mina närmaste vänner och riktigt kunnat prata ut. Fast Veronica jag har fortfarande något o prata med dig om, men vi tar de när vi träffas. Jag har även haft en disput med brossan. Kallt, Kallt, Kallt säger jag bara.
Nu håller jag i allafall på och bakar bröd. Gör min surdegs limpa med oliver och nötter i. Jag ska ha med den till svärmor i morgon. Vi blir hämtade på morgonen sen blir det påskmiddag med M's släkt och så sover vi där. I morgon blir de nog inge bloggande.

Jag har börjat fundera på om man ska börja mobil blogga?
Fast vet inte om jag har den bästa mobilen för de..

090409

Idag blev de ingen power walk.
De regnar. Jävla regn!
Jag måste gå ner i vikt juh!

Skojjarna

Igår glömde jag skriva om de 2 skojjarna vi träffa på båten!
2 män i 40 års åldern. Den ena kom från dalarna och hade jobbat på båten. De fick de framstå som att han kände alla och att han hade jobbat på båten i flera år. Senare kom de fram till att han hade jobbat 2006 på båten. Alltså 3 år sen! Den andra var fastighetsskötare här i kungsholmen men bodde söderort och blev helt paff när han fick reda på att vi bor på kungsholmen. Senare kom de fram till att han är arbetslös. Varför dessa lögner? De slutar inte där! Förra veckan hade de kryssat 4 dagar i rad anledningen var gratis kryssning och gratis frukost! Två stammisar som bara söp söp o söp o raggade på allt som hade 2 ben.
Filmteamet tjatade på ena killen att få filma honom. Jag hoppas verkligen att de gjorde de så man får se honom på tv sen. 2 patetiska jävlar. Men jävligt roliga att prata med i allafall.

Färjan

Då har vi kommit hem. Eller det var för några timmar sen.
Lämnade datorn på och msn och facebook på så jag hade fått massa meddelanden!
Hur som helst hade vi de jätte trevligt och kul! Det gick faktiskt jätte bra och åka. Lillan charmade alla! Lite jobbigt o ha social fobi när ens dotter är så social man kan bli. Men i allafall så gick allt hur bra som helst! Lillan somnade lite senare än vanligt efter 8 blev de. Sen fick hon sova i vagnen med hörselkåpor men orkade endast ha dom 1,5 timme, sen blev de jobbigt och hon vaknade! Så vi gick o la oss 23. Så tidigt har jag aldrig gått o lagt mig på en kryssning om man ens har lagt sig! Båten bestod av 80% pensionärer och 20% barnfamiljer. Så det var en riktigit bra stämning på båten. Jag köpte ett snö armband i taxfreen! Känns som att jag var värd de!
Självklart fanns kamerorna där! Såg de ett antal gånger! Ena sekunden så ville jag bli filmad och intervjuad men andra sekunden blev de aldrig i livet! Som tur är i efterhand så blev vi inte de! Inte för att jag o M var fulla och gjorde bort oss men ändå. Man vet aldrig hur de klipper eller om man ser pakad ut! Självklart blev de ju någon smirnoff och drink. Men inte allt för många! Lillan vaknade 6:20 och då började våran dag!

Nu ska vi fortsätta kolla på tv och bara vara. Jag är hur trött som helst! Glömde skriva att våra grannar hade tävling i natt vid 4 om vem som kan springa i korridoren och väsnas mest! Så jag var vaken från 4-5:40. Klockan är en tvångstanke jag har. Måste bara ha koll!

Kryssning snart!

Packar o planerar

De är helt otroligt vad man måste planer för att åka iväg med ett barn!

Power Walk

Då har jag ännu en gång varit ute på en power walk! Idag var det verkligen de! Kom hem röd blommig, svettig och helt slut! Självklart hade jag svårt och komma iväg. Jag märkte inte ens hur jag själv drog ut på tiden. Helt omedvetet gick jag runt o dona i stället för att bara gå. M öppnade ytterdörren o putade ut mig. Men de var ändå jätte skönt o komma ut. Men de blir jobbigt då man kommer till rålis, inte badet utan parken. Dom håller på o bygger om där o massa folk o nya vägar.



Solen skiner och i dag blir de kryssning för oss 3!
Lillan ska till o med följa med! Om man är ikea medlem får man åka gratis söndag till torsdag så vi åker gratis. De blir ingen fylle kryssning utan mer chill/shopping kryssning för oss. Vi har i allafall packat ner hörselkåpor till lillan. Hon har ett par rosa! Så man en lite stund lär de bli i baren i allafall. Dock inte discot!

Olycka +3

Då är tavlan ihop satt! Jag fick hem glaset utan att ha tagit sönder de! Sen var de M som fick sätta ihop tavlan. Jag vägrade! Kändes som att det var lika bra. Olyckor kommer aldrig själv utan oftast gånger 3. Vilket jag har fått idag! När vi skulle sänka en annan tavla och jag skulle hålla i den medans M spikade ett nytt hål snurrade jag runt så kanten åkte rakt in i väggen och gjorde ett märke i vår nymålade vägg!!

Olycka 3 gånger idag!

Min tur!

Jag blir så less på mig själv!!
Var i stan och små handlade. De blev kläder till lillan och en jätte cool keps.
Sen köpte jag även en ram som vi ska ha en blomma i från tapeten. När jag stog där inne höll jag på o vela fram och tillbaka på storlek och även färg på ramen. Men när jag väl bestämt mig och klippt ut blomman som bara de var ett mission går glaset sönder! De är bara min tur! Hela tiden. Vad jag än gör så blir de alltid så här. Jag skulle ha glaset som en extra mall när jag skulle klippa men egentligen inte ens behövdes åsså går de sönder!!
Nu måste jag åka tillbaka till Gallerix och inhandla nytt glas för 100 kr!
En till sak som hände idag. På fredag ska vi till M's mamma, lillans farmor. De blir knytkalas och vi ska ha med påskmust och bröd. Så jag var o handla hårdbröd. Och självklart när jag går på bussen åker brödet ut från barnvagnen så jag kliver på de! Små smulor! TACK!

Det var 2 gånger på samma dag. Så de hinner nog bli nå mer innan kvällen.
Nu ska jag i allafall tillbaka till Gallerix o handla nytt glas.

Beröm!

Då har jag varit jätte duktig och varit ute och gått!
Det blev 1 timmes promenad nu på morgonen.

Tavla

Sitter inne på Art geist och letar tavla.
Vi har bestämt att köpa en sån där 3 delar tavla. Eller fler delar.. Grupp tavla tror jag de heter

tråk

Mina planer om en promenad varje morgon slogs i spillror när M sa att det regnar ute! Mycket riktigt regnade de så det blev ingen promenad idag. Sedan skulle jag möta upp T och vi skulle ut på en power walk vilket inte heller blev av då jag fick ett sms av henne 5:24 där hon skyllde på att hon hade ont i knät. Men tiden säger då något annat.
Idag då har vi inte gjort ett skit. Kolla på massa dokumentärer.
Jag har tjatat på M att vi ska ta en promenad hela dagen sen det slutade regna och jag tänker fortsätta med de tills han ger sig.

Ångest

Dålig uppdatering beror på inget har hänt.
Jag har ångest och har inte kunnat gå utanför dörren.
När M sen skulle ner till affären och lillan skulle med sa han att jag inte fick följa med. Jag börja stört böla. Men de blev i allafall en liten promenad runda. Sen har M grillat! Premiär!
Jag har nu bestämt mig att jag ska själv med lillan varje måndag till fredag gå en promenad på ca 40-60 min varje morgon efter 9. Sedan på lördag och söndag morgon ska M följa med. Tanken med de här är att mån-fre vid 9 tiden är alla på jobbet och i skolan så jag med min social fobi kommer inte möta någon denna tid! Sen under helgen har jag M med mig som stöd. Jag har godkänt att M får ta till med fysiskt våld för att jag ska kunna hålla de här.
Jag har blivit så instängd senaste året att det är sjukt. Jag har sån ångest att bara gå utanför dörren. Jag bestämmer träff med vänner och sedan av bokar för att jag inte kan.

Fortfarande medberoende

Jag som trodde jag hade kommit så långt i mitt tillfrisknande av medberoende. Men icke! M åkte iväg och träffade hans brossa när jag kom hem. Senare fick jag ett sms där de stog att de skulle hem till en kompis som jag vet alltid sitter hemma och röker hasch. Direkt när jag fick smset kände jag i hela kroppen hur paniken växte! Jag är inte frisk! Långt ifrån! Jag klarade mig endast och skicka 2 sms under tiden han var borta. Så jag är glad att jag inte ringde och telefon terra honom som jag har gjort x antal gånger! M's behandlings person som han har cra med har sagt att vi ska alltid ska säga en tid då vi är hemma och ikväll var det 19. Så 19:02 ringde jag mitt första telefonsamtal till M och frågade när han skulle komma hem. Han sa att han åkte då och kom hem drogfri. Men jag har ändå krävt att han ska pissa i morgon! Får väl åka själv till apoteket o handla då jag har hört att de ska finnas ul-stickor där. Självklart har jag mina misstankar och ifråga sätter honom. Vilket kanske är fel när han säger att jag ska berömma honom för att han inte gjorde något när alla andra satt o rökte. Egentligen ska han inte ens vara i dom miljöerna. Han ska inte vistas i den umgänges kretsen!
Men de jobbigaste av allt var paniken som växte inom mig! Jag kände hur jag inte orkade med att leka med lillan och se efter henne. Jag ville bara gråta. Jag vill inte känna så här! Jag trodde verkligen jag hade kommit ifrån de här! Jag satt med tankar att "om han gör nått gör han" men hela tiden kom jag framtill att varför åkte han dit?! Det kliade i mina fingrar och huvudet fylldes med demoner. Jag kallar de demoner då de är mina onda tankar om saker man inte ska tänka. Jag blev ett psykfall igen! Men i allafall i mitt huvud. Jag är glad att tiden gick så fort och han bli 19 innan mitt psykfall bröt ut helt.

Nu sitter vi i allafall o kollar på Walk the line och allt är frid o fröjd.
Jag vet bara att jag har mycket kvar att bearbeta i mitt medberoende.

Klänningen!

Känns som att jag inte hinner blogga länger och tiden då jag kan har jag en dotter som vill vara med och skriva så de gör de ännu svårare.
Nog med bortförklaringar!
Idag har jag o Tindra snurrat runt i stan 3,5 timme! Det tog oss alla klädaffärer och massa provningar för att sedan gå tillbaka till en av de första vi pröva. Nu i allafall har vi äntligen inhandlat brudtärn klänningen! De är bara den 3e tärnan som ska kolla på den irl.
Neh, som sagt.. En dotter som skriker efter mammas uppmärksamhet.

Utmattad

Idag har jag kört på i 180. Jag har ännu en gång småplockat och städat här hemma. Ställt tillbaka målarburkar, småsaker och städat undan massa sladdar och annat strunt. Jag har även lagat mat, städat köket, tvättat och handlat! Jag har säkert dammsugit 5 gånger idag! och då ljuger jag inte! Efter vi hade ätit deckade jag på soffan helt utmattad, eller jag tappat ett glas i golvet och blev helt förstörd så jag torka upp och dammsög ännu en gång sen deckade jag på soffan! Sen ringde Christine och störde min sömn! Mobilen låg nere vid mina fötter så jag sparka ner den på golvet o börja skrika att jag orkar inte. Förlåt Christine! Jag har dåligt samvete för de. Men jag ringde faktiskt upp sen och förklarade mig. De 30 min jag sov var väl förtjänat och något jag behövde efter att ha gått i 180 hela dagen.
Resten av min kväll har bestått i telefonsamtal. Timtal till och med. M är jätte trött på mig. Han åkte iväg och köpte ost o kex och de enda jag gjorde var att prata i telefon. Men nu är de slut och vi har fått våran mys kväll med ost o kex i allafall.

Mitt liv nu består av inredning här hemma men mycket tid går åt möhippan och bröllopet. Jag tänkte faktiskt gå in lite på de. Som jag har nämnt tidigare ska jag vara brudtärna åt en av mina närmsta vänner som gifter sig i Juni. Förra året frågade hon mig men jag var tvungen att tacka nej då de hände så mycket i mitt liv och jag kände att jag inte hade tid med att planera en möhippa och allt inför bröllopet men nu har de blivit så att jag ska vara brudtärna i allafall. Men jag är inte ensam. Vi är 3 st som ska vara och nu har de uppståt ett stort problem angående klänningen. Och de är väl inte sån stor överraskning då de är 4 viljor som ska gå igenom alla vi 3 sen bruden så klart. Det har varit fram och tillbaka och jag är så less på de. Vi har bestämt oss för en klänning 3 gånger nu men hela tiden har det varit något problem eller någon som sagt emot. Så i morgon ska jag o Tindra gå på klänning jakt som börjar vid 11 och slutar inte förrän vi hittat än. Möhippan har även den gått åt helvete eller första planen men självklart duktiga som vi brudtärnor är och även en till hemligperson så har vi nu en ännu bättre plan och framför allt en oförglömlig dag/kväll framför oss!

Jag känner mig helt matt! Jag har hemmet och dessa planer som måste fixas och på en gång känns det som. Så nu kanske ni förstår att jag satt i telefonen i timtal idag. Nu måste jag verkligen ödsla resten av tiden med M.

Fullt upp

Morgonen har bestått av stress och undanröjning. Vardagsrummet är äntligen helt färdigt. Alla möbler ihop monterade och nu har vi börjat plocka de sista. Nu har jag en lite dam som står lutad bakom mig i soffan och kräver min uppmärksamhet. Bloggar mer senare. Även tvätten väntar!

Co-anon

Då har jag kommit hem. Den här veckan kastade M och hans mor ut mig så jag gick på ett Co-anon möte. Jag hade väl inte sån stor lust eller ork. Men kände mig tvungen då M's mamma kom och skulle vara här hemma med M om de blev lika som förra gången då lillan skrek nonstop i 2 timmar. Nu hade de gått bättre och hon hade skrikit i 1 timme. Bara mamma som gäller och speciellt när man är hemma. Hon vet ju att det är vi som bor här och då ska ju jag vara hemma.
Iallafall hade jag inget o dela kändes de som.
Jaha, vad ska jag säga om mitt medberoende eller M's missbruk?
M är fortfarande ren. Han är hur duktig som helst! Jag har kommit en lång väg i mitt medberoende. Jag har klarat mig länge från att kontrollera honom och kolla hans mobil! Jag har börja lita på honom men när det gäller att han träffar nån kompis så faller jag lätt tillbaka till samma spår som förr. Men som de är nu mitt i vardagen så får jag inte klumpen i magen då han ska gå o köpa cigg eller mjölk. Den är borta! Jag har inte den där ständiga rädslan längre! Jag har kämpat med de här i 4 veckor nu. Det var på mitt första Co-anon möte jag bestämde mig att nu räcker de. Om han tar ett återfall så gör han! Jag kan inte göra något åt de. De enda jag kan göra är att visa var jag står när de händer. I allafall tog de bara 4 veckor för mig att sluta kolla hans mobil. Kontrollera honom gör jag nog lite grann utan att jag märker de. Men jag kollar inte hans fickor, cigg packet eller beteende. Fast beteende kollar jag nog lite grann. Samma som ögonen om jag är misstänksam nån gång. Det har faktiskt hänt att jag har fått känslan att han har gjort något. Den kommer väl alltid finnas kvar.. Jag hoppas verkligen inte de. Men jag tror de om den inte heller går o träna bort.
Hur som helst så mår jag bra i mitt medberoende om man säger så. Jag anser att jag är fortfarande medberoende fast jag inte mår lika dåligt som jag gjorde förut.

En annan grej som har hänt nu.
Idag hade soc möte med kungsholms mottagningen om vart M ska lämna UP. Han måste ju ha dokumenterad drogfrihet. Detta möte ledde endast till att K.mottagningen ska skicka en kallelse (som kan då ta veckor?). Alltså menar dom att M inte ska lämna UP någonstans på 2 veckor innan han kommer till Magnus Huss igen och får medicin. För där måste han lämna UP varje gång och visa att han är ren. Familjeenheten har klart och tydligt krävt att om M ska bo hemma med lillan så måste han vara ren! Varför då har de inte fixat de här tidigare? De vet även att jag kräver att han ska visa att han inte knarkar och de enda som jag litar på är just UP reslutat! Inte M's ord. Men nu tog M tag i de här själv och ringde M.Huss och frågade om han kunde komma dit och lämna vilket gick jätte bra! Men de var han som ringde inte soc! Så bra är våra handläggare och grundliga! De är dom som kräver att han är ren men de är inte de som ser till att han kan lämna UP!

Man blir så trött på dom där soc-människorna!!