09 mars 2009

Concerta

Jag som var så bestämt efter helgen att jag ska bli bättre på och blogga mer inlägg och mer viktiga ämnen. Men som jag har skrivit förut har jag en sjuk dotter här hemma. Hon har fortfarande inte blivit bättre och jag funderar skarpt på om man ska till läkaren så han i allafall kan lyssna på lungorna. Jag är inte speciellt orolig men jag blir tårögd varje gång hon hostar så hon inte får luft och håller på och kräks.
Natten har igen bestått av ytterst lite sömn. Jag fick sova fram till 1 ostört sen satt jag o vaggade henne i sängen hela natten känns det nästan som. Min natt pågår ända fram till förmiddagen så jag ska få de timmars sömn jag behöver. Tur att man är mammaledig ändå!

Det har kommit upp ett litet problem eller vad man ska kalla de.
Snart är M's adhd utredning klar och som de låter på psykologen och läkaren så kommer han få Concerta utskrivet men de är endast överläkaren som kan skriva ut de och han har M inte träffat än. Men i all sannolikhet så är det concerta han kommer få. Boedet han bor på nu har nolltolerans mot allt narkotika klassat även om de är medicin. Så om M ska börja med den här medicinen får han inte bo kvar där. Enligt socialen så är det bäst för lillans trygghet att M inte bor hemma då han börjar med medicinen. De har hört att missbruks problematiken kan komma upp igen men mest för att den innehåller knark. Alternativet M har då är att få flytta till ett annat boende där de bor personer som har subetex och metadon utskrivet. Vilket betyder att det är mycket nergånget och dessa två läkamedel är sådant som man knarkar på. M vill absolut inte flytta dit! Han vill flytta hem.
Nu var de inte detta jag skulle dra upp utan att på torsdag är de möte på boendet med soc och M's kontaktperson för att planera och diskutera detta. M vill att jag ska vara med men förra gången jag var där hände de en grej och jag har sagt strängt emot att jag åker inte dit igen och lillan ska inte heller vara där. Någonstans känns det som att jag behöver vara med på de här mötet men någonstans så måste jag släppa kontrollen. Det är inte mitt missbruk och de är inte mig de handlar om. Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra. Om jag ska gå eller inte. Första steget i 12 stegs programmet är just att släppa och att inse att de är inte mitt missbruk. (Min egen tolkning!) Men jag har i morgon på mig och bestämma mig...

Nu måste jag passa på och sova då lillan sover!
God natt allihop!

Inga kommentarer: