Lillans sömn

Då ska vi ta upp ett litet "familjeproblem".
Innan M flyttade hade vi duktigt nog börjat med att lägga henne i sängen och låta henne somna själv. Från början skrek hon ca 10-15 min men efter några dagar somna hon direkt. Sedan när M flyttade blev det enklast att ha henne i famnen o låta henne somna på mig medans jag kolla på tv. Inge skrik och väldigt mysigt. Jag älskar när hon ligger o sover på mig. De är så fridsfullt på något sätt. Men i längden är det bäst både för mig och henne att hon somnar själv i sängen.

Så i torsdags när jag var ute la M henne i sängen o lät henne skrika till hon somnade. Gick in o klappa lite snällt på huvudet men tog inte upp henne. Precis så som man ska göra. I fredags somnade hon i pappas famn, lycklig. Men i går var hon vaken o kl blev 22.30 då la jag henne i protest i sängen. Nu måste hon somna! Kl hann bli 23 innan hon somnade. Hon låg o skrek i 30 min! Jag gick in o klappade henne på huvudet några gånger. Men till slut tog jag upp henne och lät henne lugna ner sig i min famn. Det tog då 2 min sedan la jag henne o hon somna. Jag läste på Internet att ju senare man börjar med sånt här destu längre tid kommer de ligga o skrika. Jag är en sån här mamma då de hugger i hjärtat då hon skriker. Jag klarar inte av de. Jag blir stressad o mår dåligt o bara måste ta upp henne.

Så nu har jag o M pratat o nu är de lägga henne efter natt vällingen o låta henne skrika o endast gå in o klappa henne snällt på huvudet o säga godnatt, visa att man fortfarande finns kvar och sedan gå. M har hela tiden gjort på de här sättet o sagt att de är så man ska göra. Men sedan är de jag som "Neeh, jag tar upp henne". Men nu är de slut med de!

I kväll åt hon välling vid 8 sedan la jag henne 8:20. Det tog 5 min sedan var hon tyst. Jag väntade 10 min o tänkte "Nu kan jag gå in o släcka nattlampan". Men NEJ! Jag går in åsså lyfter hon på huvudet! Jag slänger mig på golvet! Där ligger jag o vet att jag kan inte ställa mig upp! Om hon ser mig börjar hon skrika! Hon är helt tyst i sängen men står på alla fyra och kollar upp ovanför sängen. Jag får åla mig ut så hon inte ser mig! Men väl vid dörrkarmen förstår hon att jag är där (fast de gjorde väl hon egentligen från första början, men..) och börjar skrika! Men nu har hon somnat o ligger snällt i spjälsängen o sover.