Erkännande

Ooj, känns som man har så mycket o skriva om o berätta men musten har liksom flugit ur en! Man blir så deppig när de är dåligt väder och man blir som instängd i lägenheten! Visst kan man gå ut men hur kul är de o gå på promenad när de regnar o blåser? Sen har jag varken regnjacka eller paraply! men regnskydd till barnvagnen har ja minsann!

Jag vill nästan inte ens skriva om de här men känns som jag måste! För jag måste inse att jag är otroligt självisk ibland! I går kväll frågade M's kompis om han skulle med ut för de var nån Dj från Berlin som skulle spela. Okej, klockan var 9 så de var faktiskt sent. Så jag blir sur när han frågar om han får gå. Och de ena leder till de andra och de blir ett stooort bråk! Jag har suttit ensam på kvällarna i över 1 månad när jag brukade vara ute ca 4-5 gånger i veckan förut! Och han har inte ens varit hemma 1 vecka innan han ska ut o festa! Jag var ändå inte själv med o skaffa barn men de är jag som blir fast! De är som att jag startade bråket för att jag är avundsjuk på att han kan komma o gå när han vill. Han kan dra ut o festa o vara borta en kväll utan problem men om jag ska vara de måste de planeras en massa o pumpas ut mjölk o sen kommer oron för om hon kan somna. Hon är så van med att jag alltid är där att hon har svårt att vara hos någon annan och hon är så otroligt mammig! Men under de stora bråket så dras de in massa gammalt, som egentligen ska vara begravt, och en liten grej blev till en stort bråk med massa onödiga ord! Jag måste förlåta M för allt som har hänt om vi ska kunna gå vidare! Men min rädsla finns ändå kvar att om han går ut kanske han inte kommer tillbaka! Men min störta rädsla är att gå å lägga sig sen vakna mitt i natten och han är inte hemma, klockan går o han svarar inte i mobilen... De har hänt för många gånger. Men de är de förflutna och jag måste börja lita på honom o ge honom chansen..
Hur som helst så har vi båda vuxit otroligt mycket sista tiden så vi kunde prata ut och lägga oss som vänner! Och de är ändå de viktigaste!
Och jag måste sluta med o bli sur när han ska gå ut o vara med sina kompisar! De är inte första gången jag reagerar så här varken med han eller mina ex.. Åååhh.. Ett jobbigt erkännande!

I dag i allafall har vi varit hemma o små pysslat o tvn har stått på hela dagen! I fredags har jag för mig att vädret visade att i morgon ska de vara fint så i morgon har jag lovat lillan att vi ska vara ute jätte mycket! Sen ska vi även förbi mormor som fyller år o äta smörgåstårta! Hoppas den är utan räkor bara!