De senaste dagarna, veckorna har jag haft så sjukt mycket att stå i. Att arbeta som chef tar all min energi. Man känner sig aldrig tillräcklig. Varken för boende, personal eller administrativa uppgifter. Jag är fortfarande inte klar med semesterschemat elle bemanningen o de är snart juni. Vet inte hur jag hade tänkt de.
I går när jag o lillan kom hem bröt jag ihop. Jag fall ner gråtandes på golvet och kunde inte göra något annat än gråta. Lillan försökte trösta mig. Hämtade leksaker, filt och kudde till mig. Kändes så hemskt att hon skulle få se mig så.
Jag känner fortfarande en stor tyngd över mina axlar. Jag har för mycket att stå i på jobbet, jag känner mig som en dålig mamma för att jag inte orkar leka med iris och jag har ingen speciell ork för nått.
M messade idag första gången sedan sista inlägget. De han skrev var att han saknade oss o undrade om vi kunde ses. Jag ringde upp strax efter. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra eller vad jag vill. Jag ska ringa upp i morgon så får vi se.. Ska försöka hinna tänka efter vad jag vill.. Men den som hamnar i kläm för hans val i livet är lillan..
Nästa vecka har jag semester från o med torsdag ska försöka bli bättre på o blogga då.. men då kommer jag ligga hemma o ha ont några dagar ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar