Mitt Liv som Anhörig

Skicka brev?

2011-12-05T15:11:00.002+01:00

Jag är glad för alla kommentarer jag får och ni som hoppas på att jag ska fortsätta skriva. Sanningen är att jag inte orkar eller tar mig tiden till att skriva. Plus att jag har haft svårt att publicera mina inlägg och dom försvinner. Hitta ett gammal från augusti som jag publicerade nyss.

Kort om vad som hänt med M är väl att jag fick ett samtal från häktet i slutet av sommaren. Han hade då suttit häktad 3 veckor innan han ens tänkte på o höra av sig. Han sitter nu inne tills juni tror jag de är. Han hade fått förlängt straff. Han har skickat 2 vykort men jag har inte ens läst dom för lillan. Inte heller svarat. Jag har hänt att jag ska göra de men påbörjade ett brev som blev kanske för hårt för att skicka.

Jag har i allafall en ny karl. Vi bor ihop och kommer att flytta till större inom kort. Han har också en dotter som är i samma ålder som lillan. Jag är sjukt lyckligt och han är allt jag kan drömma om. Han vet om allt med M. Men jag vet inte om M ens vet om honom. Lillan vet inte ens vem hennes pappa är. Hon säger att min nya man är hennes pappa. Hon förtjänar en pappa och om det inte är M så varför ska min nya inte få chansen?

En kort uppdatering kanske.. Jag måste skicka iväg ett brev till M o kanske framföra min agg mot att han inte ens hörde av sig när lillan fyllde år, att jag har en ny karl, vi flyttar snart o han måste hämta sin väska i mitt förråd och att hans dotter inte ens vet vem han är.. Hur ska man kunna skriva allt de här utan att vara för hård? Eller varför ska jag inte vara för hård?

Hej alla läsare! 2011-08-23

2011-08-23T19:27:00.003+02:00

Ledsen att jag är så dålig på att uppdatera men har inte haft orken på ett bra tag. Sen känner man sig väl att man har kommit ifrån den här delen av mitt liv.
Men som alla vet så kommer alltid verkligheten i kapp en och man mår dåligt igen.
Sista tiden har jag mått riktigt bra och haft mycket att göra på jobbet. I sommar hade jag en av mina närmsta vänner som bodde hos mig och de har verkligen varit sjukt kul tills hon åkte hem i söndags.

I sommar har både jag o lillan hunnit fyllt år. Jag o M hade väl lite kontakt i början genom telefon sen gjorde jag misstaget och låta han komme förbi o träffa lillan när vi var o bada i en park. Jag frågade henne när jag såg honom om hon ville träffa pappa o sen pekade jag o sa där är han. Hon sprang till honom överlycklig o ropa "pappa!! Pappa!!". Både hon o han var jätte glada o se varandra igen. Han berättade då att han köpt en husvagn som han flyttat in i o försöker ta de lugnt. Men alla vet att husvagn är de sista du bor i innan allt bara faller.. Tog emot sjukt mycke o få höra de. Några dagar senare fyllde lillan år, han ringde inte. Jag fyllde år o ingen signal denna gång heller.
De sista dagarna har de verkligen kännts som att nu ringer telefonen från nån av hans polare o han är död. Jag hatar den här känslan. Får alltid de när de har gått för lång tid efter man såg ett livstecken. Han har inte varit inne på fb heller. Jag ringde hans mobil idag , båda nummrena men avstängd. Ringde 2 av hans andra vänner samma sak o den 3e skicka jag sms till o fortfarande utan svar. Orkar inte bry mig men ändå gör man de. Nu är man väl mer fylld med hat o ilska mot honom än något annat.

I lördags när jag jobba fick jag en riktigt jobbig ångest attack. Jag vet att allt med M ligger i botten o annat som hänt i livet sen att min kompis skulle flytta ut på söndag o de kom upp en annan jobbig sak med min pojkvän. Så nu har jag äntligen tagit kontakt med allmännapsykiatrin o imorgon får jag svar när jag ska dit o träffa läkaren. Nu fan får de vara nog med att gräva ner allt som hänt o inte ta tag o bearbeta de. Visst kan jag hålla huvudet högt o säga att allt är bra men blir de för mycket känsliga problem brister jag.

Jag har en ny pojkvän som jag älskar jätte mycke! Han är en otroligt fin person och har själv barn. Så de känns ändå otroligt bra att han finns vid min sida. Han vet om M och hur han är man han vet inte allt. De är mitt bagage.

Jag fick en fråga tidigare av A om tuttarna.
Jag gjorde både förminskning, lyft och gelehallon. Anledningen för att jag gjorde förminskning var för att jag hade stora bröst innan och som även hängde, därför lyften. Min läkare sa att om man bara gör implantat så kommer de bli som en dubbelficka och hänga. Jag kan tänka mig att de är liknande ingrepp som du får göra. Ett stort och med stora ärr. Förhoppningsvis så bleknar dom bort =)

Uppdatering

2011-06-07T21:36:00.004+02:00

Lite uppdatering då. Tuttarna mår bra och jag har slutat äta smärtstillande.
Stygnen känns lite då o då.

Lillan har frågat efter M. "Vart är min pappa? Min pappa heter M.."
Så jävla jobbigt o höra. Skickade ett sms till honom o inget svar. Ringde o mobilen var avstängd. Tänkte direkt Jahap, då har han åkt in nu då.. Sist jag snackade med han sa han att han väntade på ett 7 månaders fängelsestraff.

Skickade ett meddelande på facebook o gissa vad! Mindre än ett dygn senare skrev han ett notis (vilket han mycket sällan gör!!) att han bytt nummer.

Nu bli jag arg.. vafan kan han inte ringa då? Eller i allafall svara på facebook! Inte bara ignorera!! En del av mig vill ringa honom på de nya numret o kolla läget men de känns ändå som att bollen ligger hos honom. De är han som borde försöka hålla kontakt med sin dotter! Inte jag som håller den åt dom! Visst vet han vad jag kräver om han ska träffa henne och jag vet att han är i ett missbruk nu och att de är därför han inte hör av sig. Han vet att han inte kommer att få träffa lillan då men han kan väl ändå ringa o kolla att hon må bra!!

Imorgon är det avslutning och picknick på lillans dagis. Skit kul visst! För henne kanske. Jag har bara ångest! De ä inte kul o stå där som ensam förälder medans alla andra har både mamma o pappa. Sånna här grejjer är bara ångestladdat för mig! Hatar att bo i Kungsholmen på sånna här grejjer också. De blir som nått jävla krav på vad man ska ha med sig på picknick. Kanske bara jag som sätter press men ändå! Kravmärkt, nyttigt och de bästa! Jaja.. korv/pasta sallad till lillan o skinka/pasta sallad till mig.. O massa frukt..

Bilder efter operationen

2011-05-28T15:45:00.003+02:00

Bröst operation!

2011-05-26T21:25:00.003+02:00

Idag har jag gjort en riktig stor förändring. En personlig kroppslig förändring! Jag har gjort ett bröstlyft, förminskning, vårtgård förminskning och ett implantat! I got silikon boobs!! Och dom är så heta!
Wohoo! Mina bröst fick genomlida allt.

Jag var på sabbathsbergs sjukhus 7:30 i morse och allt tog 3,5 timme.
Av hela proceduren var jag mest rädd för nååålen! Har blivit punkterad så många gånger. Men narkos ssk var helt underbar. Hon sa att jag skulle tänka på något positivt och att hon skulle ge mig lugnande. Jag märkte ju att de var sömnmedlet och började skratta. Sen vaknade jag upp och hade drömt att jag hade varit på världens roligaste personalfest.

Brösten gjorde ont som helvete! Jag kunde inte röra höger arm så jag fick smärtstillande på direkten då var jag tydligen uppe i maxdos då jag hade fått smärtstillande under operationen. Men jag blev helt borta av katoganen som jag fick. De bedövade även smärtan. Det tog 30 min för mig att äta en smörgås efter operationen. Carro kom o hämtade mig på sjukhuset, riktigt skönt! Eftersom jag inte hade så ont åkte vi kommunalt hem. Bor inte så långt bort så de gick bra. Väl hemma blev de en halv pizza till middag. Men smärtan kom tillbaka vid 7 tiden. Visste inte vart jag skulle ta vägen. De blev att jag överdosera Citodonen med x antal tabletter sen tog 2 dexofen som jag hade här hemma. Kollade faktiskt med chefen om de gick bra o blanda. Tur att man jobbar i vården! Nu har jag ont när jag rör armarna. De är så gott som omöjligt att komma själv upp ur sängen.

MEN FAN VA SNYGGA BRÖST JAG HAR! Dom är perfekta!
Ska lägga upp före och efterbilder när jag blivit mer rörligare!

Börjar bli lite pissed off..

2011-05-22T21:02:00.003+02:00

Jag har fått en kommentar om "kärringar som flippar ut och får psykbryt för gubben röker hasch"

Min första tanke är din jävla fitta vem fan tror du att du är eller vem du pratar med? Men jag ska inte sjunka ner till den nivån. Alla har rätt till sina åsikter. Men jag kanske ska göra bilden lite klarare för er som tänker så.

Jag har levt med knark i mitt liv i flera år. Alla olika sorter från hasch till heroin. Jag vet vad jag pratar om och vet mycket väl om skillnaden mellan alla olika droger.

Men vad DÙ nu kanske inte vet är att de är skillnad på att knarka och att knarka! De är en skillnad mellan ett missbruk och ett beroende. Om du missbrukar behöver du inte vara beroende! Men om du har en beroende personlighet så spelar de ingen roll om du går på tjack eller dricker, sexmissbruk eller arbetsnarkoman. Du knarkar drogen. Ett beroende gör så att du skadar dig själv och din omgivning! Ett missbruk kan vara att du bara använder en drog en gång!
Om du nu som skicka denna kommentar till mig allvarligt tror att jag inte känner min man och säger att han kan röka på nån gång då och då är du fan inte mer än en liten ignorant snorunge som inte har någon aning om vad du pratar om! Kolla vart de tog honom? Han rökte nån gång då och då OCH NU sitter han i en pundarlägenhet och går på både de ena och de andra! Han har förlorat sin dotter och hela sin familj!! Och du har ballen nog och skicka en sån kommentar till mig att de inte är så farligt att röka på ibland? JA för vissa men inte dom som har en beroende personlighet!

Jag vet och känner många som sitter ute på dagis på kvällarna och röker. Fan man har varit där själv men då ska man också veta en sak! De går inte bra för alla! Av alla vi som satt där på kvällarna är de många som fått sina liv förstörda! Jag förlorade en vän för 2 veckor sedan, mycket pga av hans hårda liv. Andra som spenderat månader och år i fängelset. Andra som väger 45 kg och går runt o säljer situation sthlm. OCH du har balle nog att skicka en sån kommentar när jag vet att det är där M kommer sluta om han inte kommer ifrån drogerna!

..dagens...

2011-05-18T21:14:00.002+02:00

De senaste dagarna, veckorna har jag haft så sjukt mycket att stå i. Att arbeta som chef tar all min energi. Man känner sig aldrig tillräcklig. Varken för boende, personal eller administrativa uppgifter. Jag är fortfarande inte klar med semesterschemat elle bemanningen o de är snart juni. Vet inte hur jag hade tänkt de.

I går när jag o lillan kom hem bröt jag ihop. Jag fall ner gråtandes på golvet och kunde inte göra något annat än gråta. Lillan försökte trösta mig. Hämtade leksaker, filt och kudde till mig. Kändes så hemskt att hon skulle få se mig så.

Jag känner fortfarande en stor tyngd över mina axlar. Jag har för mycket att stå i på jobbet, jag känner mig som en dålig mamma för att jag inte orkar leka med iris och jag har ingen speciell ork för nått.

M messade idag första gången sedan sista inlägget. De han skrev var att han saknade oss o undrade om vi kunde ses. Jag ringde upp strax efter. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra eller vad jag vill. Jag ska ringa upp i morgon så får vi se.. Ska försöka hinna tänka efter vad jag vill.. Men den som hamnar i kläm för hans val i livet är lillan..

Nästa vecka har jag semester från o med torsdag ska försöka bli bättre på o blogga då.. men då kommer jag ligga hemma o ha ont några dagar ;)

Påsken kom och gick lika snabbt

2011-04-26T19:53:00.002+02:00

Jag har ingen som helst drivkraft till att skriva. Mitt liv har gått vidare och jag har lämnat honom och livet med honom bakom mig. Jag orkar inte bry mig.

M skicka ett sms i påsk liknande :Ge lillan en puss från mig o önskar er en glad påsk. Älskar er och saknar er.

Jaha..

Jag jobbar så mycket som möjligt behöver pengar till sommar. Tyvärr blir jag inte roligare än så..

Ruttnat

2011-03-27T20:13:00.006+02:00

Idag var jag o hämta Metallica biljetter! Woho! I sommar bli de en miniweekend till Göteborg för mig o en av mina bästa vänner! Kommer bli helt galet! Så sjukt glad!

Efter de åkte jag o lillan till mamma o åt middag och bara umgicks. På vägen hem frågade mamma om jag pratat något med M. Jag har aldrig varit riktigt ärlig mot min mamma om honom. Det tog nästan 2 år innan jag erkände för henne att han var missbrukare. Hon vet lite om vad som har hänt i vårat förhållande men långt från allt. De mesta är väl att man känner skam. Jag skäms för honom. Jag skämdes för att jag hade valt att få barn med han. De hon vet i dagsläget är väl att han kommit ut från fängelset punkt. Inte mycke mer. När mamma körde hem oss idag så berättade jag att han hade varit hos oss väldigt mycket förra veckan och att jag troligtvis vilseledde honom i att jag ville ha ett förhållande och lite av de som hände för en vecka sen.

M hade inte ringt eller hört av sig på hela helgen. Jag ringde honom. Jag vet vad han gör. Jag kände de på mig redan innan jag ringde. Han säger att han inte har gjort något. MEN.... Bortförklaringar som att han varit dålig o har haft mycke att göra? De är därför han inte hört av sig... För mig är de rent av bullshit..

Keep my head high and keep standing tall... Im better then this bullshit!

grubbel, grubbel

2011-03-24T20:04:00.003+01:00

Fan vad less jag blir! Hade skrivit ett jätte långt inlägg sen bara försvann hela skiten för mitt internet fuckade sig!

Blir en kortare version nu.

Allt har väl inte blivit som planerat.
Förra helgen var jag o M barnlediga så vi drog på en kryssning. Inget speciellt hände mer än att jag insåg att de här var inte de jag ville. M hade så gott som flyttat hem till mig. Utan jobb, utan bostad och fullständigt beroende av mig. Jag fick panik och insåg att de är inte de här jag vill! Jag vill inte ha ett förhållande, jag vill inte känna mig kvävd, att någon är beroende av mig. Jag bad honom att flytta vilket han gjorde i söndags. Som tur är så åkte han hem till sin mamma och enligt honom har han inte tagit ett återfall.

Jag måste i första hand se till att jag mår bra för om jag mår bra mår lillan bra. Jag känner mig jätte dum att jag vilseledde honom. Min reaktion kanske var ett försvarsmekanism att puscha bort honom då han kom för nära. Jag vet inte. De enda jag känner är att jag vill vara ensam. Jag är inte redo att gå tillbaka till de han och jag en gång hade.

Tack alla läsare för era stöd!
Och till alla som sitter där jag en gång satt: ta steg för steg och dag för dag. Planera inte framåt utan se till att ni själva mår bra! När jag började blogga för 2-3 år sedan bokstavligt krigade jag för att M skulle bli drogfri och att vi skulle bli en lycklig små barnsfamilj men nu när jag har chansen att få de vet jag inte ens om de är de jag vill. Jag vet inte helt ärligt om jag kan gå tillbaka till de där.

Lycklig

2011-03-14T21:30:00.003+01:00

Igår kväll ringde M och var på väg till hans boende i fruängen. Jag frågade om han ville komma hit och de gjorde han. Han sov här och han är även kvar idag.

I nuläget känns allt jätte bra! Jag har honom här och jag älskar honom. Jag har sagt vad jag vill och vad jag hoppas och han känner samma sak.

Imorse träffade lillan M för första gången sedan augusti! Jag har aldrig sett henne så lycklig! Hon såg direkt att de var pappa och hoppade upp i sängen! Jag är lycklig, M är lycklig och framför allt är lillan lycklig! Hon har fått sin pappa och på dagis imorse förklarade hon stolt att de var hennes pappa.

Han är ute från fängelset och han är här!

Oron lämnar vi till framtiden och tänker i dagsläget. M verkar vara riktigt motiverad och veta vad han vill. Så länge han är drogfri och träffas lillan regelbundet är jag nöjd! '

Jag är lycklig!! Vi är lyckliga!!

söndag 13 mars

2011-03-13T11:21:00.002+01:00

Enligt M's brev skulle han vara ute 4e eller 11e mars. Var lite otydligt att läsa. Mina misstankar är att han inte har kommit ut än. Hans mobil är avstängd och jag tror faktiskt att han skulle höra av sig till mig, direkt. Att jag skulle vara en av dom han först skulle ringa till när han kommer ut. Jag är bara less att man har gått hela veckan och framför allt hela fredagen och tänkt på honom vad han gör och var han är. Jag var jätte rädd att jag skulle hänga upp hela min helg på att vänta på honom. Jag har gjort de så många gånger förr. Den här helgen har jag i allafall gjort mitt. Jag är riktigt förskyld så planen var att bara ta de lugnt i helgen så jag har ändå inte hängt upp mig på honom.

Igår var jag o lillan ute och gick. Vi var ute över 2 timmar och gick runt hela långholmen och fram och tillbaka hem. Riktigt mysigt. Var sånt fint höstväder.

Men idag. Jag är förskyld, trött, de är molnigt. Vi blir bara hemma. Lillan står och dansar. Hon har själv satt på sig strumpbyxor och en fin klänning. Hon har blivit så stor! När jag börja blogga var hon ett spädbarn! Hon var knappt 1 månad då, nu är hon 2,5 år!

Vikkan jag saknar dig som fan också!! Visste inte vart jag skulle börja om allt som hänt när du ringde men de är bra att du följer bloggen då vet du ju var jag ligger på den här delen av mitt liv!

M's släkt på besök

2011-03-04T14:12:00.002+01:00

Jag har inte haft tid eller ork att skriva på ett tag.

Förra söndagen kom M's två systrar hit med familj, barn/mamma och M's farfar och styvpappa hit på besök. De var jätte kul att se alla igen och lillan tyckte de var jätte kul. När dom var här tänkte man inte så mycket på allt som hänt med M. Men hans pappas gamla fru frågade mycket och ville prata. De var först när dom gick som de kändes. Verkligheten slår tillbaka på något sätt. Tårarna börja rinna och smärtan inom mig högg rakt in i hjärtat. De gör ont! De var inte meningen att de skulle bli så här.

Jag fick brev av M i veckan från fängelset. Han saknar lillan jätte mycket och skriver att de finns mycke "dåliga" typer. Jag hoppas bara han inte har skapat nya kontakter där inne. Han skrev också att han hade jobb när han kommer ut. Vilket är hur bra som helst. Han kommer i allafall ut snart! Den 11e mars..

Nu ska jag rå om mig själv innan jag ska hämta lillan och skjutsa henne till mamma. Jag ska få vara barnledig i helgen! =)

Samtal från M

2011-02-17T19:07:00.003+01:00

Jag har inte haft tid och skriva på ett tag men i tisdags fick jag ett telefonsamtal som jag missade. Jag ringde upp och kom då till anstalten som M satt på. Han som arbetade där sa "De var nog din man som ringde" och gick och hämtade honom. Så fort M hamnar på häktet så blir vi helt plötsligt tillsammans. När vi avslutade samtalet blev de "puss puss". Vi pratade i allafall länge om allt. De verkar som att han har tänkt om och vill börja prioritera de som är viktigt i livet.

Självklart så väcker de en glädje inom mig. Men jag har hört de här förr. Jag känner hur jag inom mig slits åt olika håll. Den ena sida av mig tänker att äntligen ska lillan få träffa sin pappa igen och han kommer finnas i våra liv. Han kommer leka med henne i parken och följa med till skansen. Få uppleva allt de här som han har missat.

Men den andra sidan försöker sparka mig i arslet och få mig inse att de här har hänt förut. Jag får inte släppa in honom i vårt liv igen. Hur många gånger har jag inte gjort de förut, låtit honom bo här i dagar och leva på mig sedan försvinner han bara en dag och man hör ingenting i veckor. Jag kommer alltid hoppas att han ska bli den han var när jag träffade honom. Jag kommer alltid önska att de kommer bli vi igen. Men de är de som jag blir så arg på mig själv att jag får inte gräva ner mig på de sättet jag en gång gjort.

De kändes så skönt och få prata med honom, höra hans röst. Veta att han mår bra och lever, har tak över huvudet.

Jag har så sjukt mycket nu, med jobbet, M, min kusin som flyttar in på lördag. Tankarna kring något av dessa snurrar runt hela tiden. Jag är chef på mitt nya jobb och är på en avdelning där ingenting funkar. Så mycket arbetsuppgifter hamnar på mitt bord som jag inte hinner med. Antingen är det de här jag grubblar över eller M. De är ändå rätt skönt att jag kan koppla bort jobbet när jag kommer hem och tänka på honom.

3 månader i fängelset

2011-02-14T19:48:00.002+01:00

Först i dag fick jag veta beskedet från M's advokat. Hela förra veckan gick åt att ringa honom och lämna meddelanden. Idag ringde han upp, jag jobbade så fick lyssna av telefonsvararen men de räckte. Han fick 3 månaders fängelse straff som i självaverket blir 2 månader minus hans häktningstid vilket blir i slut ändan 1 månad. Om jag ska vara ärlig hade jag hoppas på längre.

Min rädsla är att en månad för honom kommer endast bli att binda kontakter och lära känna nytt folk med samma tankesätt. Om han hade suttit längre tror jag att han skulle fått en annan insikt på livet och hunnit tänka igenom saker.

Jag är trött på att hoppas. Jag är trött på att bry mig. Senaste tiden har jag märkt att hur mycket jag än intalar mig själv att jag inte är medberoende så måste jag inse att jag hamnar precis i samma sits som innan så fort jag släpper in honom på mitt liv igen. Jag kommer aldrig kunna vara frisk från mitt medberoende om han ska finnas i mitt liv.

Just nu har jag så mycket annat i mitt huvud, mitt jobb tar så mycket energi och lillan som är en trotsig 2,5 åring gör de inte lättare. Till helgen flyttar min kusin in! Kommer bli sjukt roligt!

Jag fick ett kommentar från ett riktigt gammalt inlägg. De enda jag kommer att kommentera de med är att jag tror du missförstod mig totalt. Jag skriver om mitt liv och mina tankar. Om människor tycker annorlunda så får man göra de. Men denna blogg handlar om en del i mitt liv som inte ens mina nära vänner vet! Ingen i min omkrets vet att jag ens börjat blogga igen! Innan var de bara 4 vänner som kände till den här. Anledningen är att jag vill kunna lätta på mitt hjärta och skriva exakt hur jag känner och inte behöva känna att folk kommer att kritisera mina åsikter.

Rättegång

2011-02-03T20:11:00.003+01:00

I morgon ska M ha sin rättegång.

En del av mig vill ringa hans advokat och fråga vilken tid.

Vill jag ens åka dit? Vill jag veta? Är de onödigt vetande?

Fan.. jag hatar mig själv för att jag fortfarande bryr mig. En del av mig tror att jag fortfarande "kan ta hand om honom" - MEDBEROENDE!

Jag ska släppa taget, jag har släppt taget. Men jag bryr mig. Vi har barn ihop. Det är lillans pappa. Jag vill och önskar verkligen att hon ska få växa upp och ha sin pappa. Jag önskar med hela mitt hjärta att den här gången ska han få sin väckarklocka och vilja komma bort från den där skiten! Drogerna har gjort att han har förlorat 2 år av hans dottersliv eller egentligen 2,5 år! Sedan hon föddes! Det är läskigt hur ett ämne kan förstöra en människa så mycket! Hur ett vitt äckligt pulver kan få en människa förlora vetandet om vad som är viktigt i livet! Hur de kan ta över ens egen vilja! Ord kan inte beskriva hur mycket jag hatar hans missbruk eller hans beroende. Det är en skillnad mellan missbruk och beroende. M är beroende, han kan inte komma därifrån.

Tankarna om vi ska åka och hälsa på honom i fängelset snurrar runt i mitt huvud. Ska jag ens låta lillan få gå igenom de? Hon kommer säkert inte komma ihåg men hon kommer knappt ihåg hennes pappa nu! Varför ska jag då åka dit med henne så hon börjar tänka på honom igen!

Jag är stark och jag vet att jag kommer att göra de rätta. De är bara så jobbigt att ha en klump i magen och alla tankar om honom..

Samtalet

2011-02-02T19:44:00.004+01:00

I går fick jag ett samtal som jag väntat på. De var M's advokat. Jag förstod direkt vad de handlade om när jag såg hans namn på telefonen. Dom sista dagarna har jag gått med en klump i magen om att nu har något hänt, är han död? ligger han på akuten?

Men när jag såg att de var hans advokat som ringde kunde jag ändå andas ut. M sitter i häktet och ska ha rättegång på fredag. Han står inför ett 4-5 månaders fängelse straff.

Men för mig är de rätt lugnande! Jag kan andas ut! Han lever och jag vet att han mår bra trotts allt.

För er som läser detta och inte är insatt i sådana här situationer kan de vara svårt att förstå. Men när M har varit "ute på sina äventyr" har de alltid varit de värsta. Man vet inte vart han är, eller vad han gör, med vem? Men nu vet jag att han har tak över huvudet, inte knarkar och har människor som har uppsikt över hans mående.

Jag hade en känsla i förrgår att nu har de gått för länge utan att jag har hört från honom. Jag fick en känsla att något dåligt hade hänt. Jag har fått dom här flera gånger förr och alltid haft rätt. Sist jag hade de då hade han kört 200 km/h på en 50 väg och voltat med bilen och krossat sin arm, legat på akuten i dagar. Jag fick veta vad som hade hänt flera dagar senare men de var samma känsla som jag fick i förrgår.

Jag tänker på honom.. alltid.. kommer aldrig sluta. Jag älskar honom och kommer alltid att bry mig. Trots att jag går vidare i mitt liv och träffar andra så kommer de alltid finnas en anledning till varför jag skaffade barn med just honom.

Jag fick en fråga tidigare om jag hade kontakt/hjälp från hans sida av familjen. Jag har varit väldigt diskret med den saken. Jag och M's mamma har ingen kontakt pga saker som har hänt. Jag har skrivit om vissa men inte allt. M's syster, lillans moster gifte sig förra helgen (om jag gissar rätt) vi har fortfarande kontakt och jag pratade senast med henne idag. Men hon bor i borås. På M's sida har jag ingen som hjälper mig med lillan men de är både mitt val.

VAB

2011-01-25T14:18:00.002+01:00

Det tunga lasset av att vara ensamstående mamma.
Jag skulle bara in till jobbet några timmar idag för att gå på några möten men man hinner bara komma till tunnelbanan innan dagis ringer och säger att lillan har jätte ont i örat och bara gråter. I ett desperat läge försöker jag ringa min mamma, som är i Gran Canaria på semester, för att se om hon kan ta lillan. Självklart kommer jag på mig själv innan hon ens hinner svara. Jag han även ringa lillans gudmor innan jag fick gå tillbaka till dagis och hämta henne. De var bara och sätta sig på bussen och åka till vårdcentralen.
Jag hatar de här! Att jag varenda gång ska behöva gå från arbetet! Det är pinsamt juh! Jag började på ett nytt jobb i november och vill inte framstå som någon som vabbar hela tiden! Tänk om M hade kunnat fixat till sitt liv och bara kunna ta henne 2-3 timmar så jag kunde åka in på mina möten! Han är ju inte handlingsförlamad! Bara försvunnen.. men de är väl lika bra..
Jag önskar ändå att han skulle finnas här i sånna lägen. När lillan blir sjuk eller något händer!

2011

2011-01-23T20:55:00.002+01:00

Mitt liv har förändras jätte mycket sen sist jag skrev. Jag har nytt jobb och ännu större ansvar. Jobbar som chef måndag till fredag och endast dagtider! Inge mer barnvakt! Äntligen står jag på egna ben och klarar mig hur bra som helst helt själv.

Först nu har jag fått en faktura från rättegången. 9004 kr! Helt sjukt mycket pengar för något som jag själv kunnat gjort! Det fanns ju ingen chans att M skulle fått behålla vårdnaden.
M är fortfarande ute på vift. För nån månad sen fick jag ett brev från socialen om att de vill ha ett möte med mig då M befinner sig i ett kraftigt missbruk och de ville boka in ett möte med mig för att se hur lillans liv ser ut nu. Det är klart man blir flyförbannad då jag inte hade träffat honom på månader inte heller hade hans nummer! Men tydligen så får socialen en anmälan varje gång han blir häktad eller lämnar ett positivt urinprov. Så de är bara förvänta sig ett antal möten fram över.

Som de ser ut idag träffade jag M för några veckor sedan. Lillan var hos min mamma så hon har inte träffat honom sedan augusti. Vi pratade om mycket och det är klart att jag fortfarande älskar honom, jag kommer alltid hoppas på att vi kommer bli en lycklig familj igen fast jag vet att de aldrig kommer att hända. Han knakarkade under tiden vi hade kontakt. Vi pratade om framtiden och hur de ska se ut om han skulle få träffa lillan igen. Men så fort han gick ut från dörren så var han borta igen. Han svarar inte när jag ringer o inte på mina sms. De är just sånna här saker jag hatar med mig själv att jag släpper in honom sen blir det exakt samma sak igen. Han kommer aldrig sluta knarka. Han kommer aldrig bli en pappa för lillan. Han väntar ett fängelsestraff nu på 4-5 månader och fram tills dess kommer han väl knarka så mycket han kan. De gör så jävla ont att han väljer de livet istället för ett liv med sin dotter. Jag vet att jag fortfarande är medberoende, jag hamnar där direkt när jag träffar honom. Jag är inte som jag var förut och skulle kolla honom men oron. Den jävla oron och känslan att man måste ta hand om honom annars klarar han inte sig. Jag är trött på att gråta över honom! Trött!!

Jag har haft ett förhållande med en annnan som tog slut vid nyår så jag har ändå gått vidare. Men känslorna kommer alltid finnas kvar...
Så jävla dumt!

I mitt förra inlägg fick jag en kommentar av en läsare som gör ett skolprojekt mot droger! Det är självklart jag ställer upp! Hela min blogg visar bara nackdelen och hur mycket man utsätter människorna runt omkring!

Spöken finns alltid

2010-09-15T21:32:00.003+02:00

Sakar och ting har varit allt från riktigt bra till riktigt dåligt.
M försvann några månader o man hörde inte av honom. Han kom och gick lite som han ville. Sen skötte han sig o fanns med i bilden. Som läget är nu så har jag bett honom att inte höra av sig. Jag släppte in honom i våra liv ännu en gång och såg vad det gjorde mot vår dotter.
Han skötte sig då och blev dömd till kontraktsvård. Vi träffades från 2-3 gånger i veckan o pratade i telefon nästan varje dag. Lillan blev van att ha pappa där. Hon är ändå 2 år nu. Hon vet vem som är pappa och frågar hela tiden efter honom. Den 22/8 blev han utskriven från behandlingshemmet pga att han tagit amfetamin. Vilket jag till o med drömde om samma helg! Jag kände de på mig. Och nu när han är ute och snurrar o knarkar får jag ännu en gång sopa upp efter honom! Skillnaden nu är att jag har en dotter som vaknar mitt i nätterna och skriker efter pappa, som frågar efter honom på dagarna och när telefonen ringer. Jag hoppas verkligen han förstår vad han gör mot henne! Hon kommer alltid att älska honom villkorslöst!
I helgen pratade jag o M i telefon. Jag bad honom att inte höra av sig innan han varit ren i 6 månader. De kanske är att ta i men han kan inte finnas med i bilden innan han varit ren ett tag! Jag kan inte göra så mot lillan! De är bättre att han inte finns i hennes tankar än att hon förstår att pappa inte kommer när hon ropar. Lillan brukar gå runt o säga "pappa jobbar" o jag är trött på att ljuga för henne. Jag vill inte ens höra henne säga pappa mer. Mitt hjärta blöder att han valt droger framför henne o de enda hon vill är att ha páppa där!

Angående lillans farmor tänker jag inte ens skriva något då de finns stor chans att hon läser men lillan kommer få ta del i hela den historien när hon blir stor nog. Det är bara väldigt infekterat. Men de är så sjukt skönt att farmor är ingen lillan någonsin frågat om. Jag tror inte hon ens vet att hon har någon då man aldrig nämnt de.. Hon har ju ändå 4 morföräldrar så min farsa o hans fru blir väl mer som farfar & farmor.

Mitt liv som ensamstående fungerar hur bra som helst! Jag är så glad att jag kunnat lämna mitt medberoende och de livet jag levde bakom mig. De är bara jobbigt att de dyker upp som ett spöke då och då. Men de kommer de alltid att göra då jag har barn med en missbrukare. De är bara jobbigt då man får sms som "jag klarar inte de här utan er". Nehe, jag låg fortfarande på BB med vår nyfödda dotter då du drog ut o mötte "moa". Jag blir så trött på sånt! Försök inte ens att få mig att få dåligt samvete för att jag inte finns med nu! Lillan kommer i första hand om nu måste jag skydda henne från att bli sårad o märka av att pappa sviker.

Jag vågar faktiskt inte skriva hur ärligt som helst i bloggen längre. Fast den är anonym så finns det några som vet vem jag är o kommer att använda de jag skriver emot mig. Vårdnads tvisten är avklarad o jag fick en räkning på 9000 kr de tackar jag för!

Nu måste jag lägga mig, jobbet hela veckan o massa o stå i. Ska försöka uppdatera mera men de kommer de bara handla om spöket dom dyker upp då o då när de passar honom..

Tingsrätten

2009-12-08T20:42:00.003+01:00

I går var jag o M hos tingsrätten tillsammans med våra advokater.
Jag har nu ensam vårdnad över lillan dock har M umgänge varannan söndag och varannan tisdag i sällskap av mig. Det är just de här jag har strävat efter.

Jag fick en kommentar på förra inlägget där personen skrev att hon var orolig över min dotter. Du som nu skrev de ska veta att både jag o M vill inget mer än de bästa för henne. De är för hennes skull som jag har ensam vårdnad idag. Om M skulle falla tillbaka i sitt missbruk så står jag redan där själv med henne och han kan inte under några omständigheter dra ner henne i de. Inte för att jag tror M skulle göra de heller. När han knarkar drar han iväg och hör inte av sig.

Nu ser de väldigt bra ut mellan mig o M. Lillan är sjuk, de går magsjuka på dagis. Igår var M här och hjälpte till och han kom även förbi idag. Vi umgås som vänner och kan verkligen prata om allt. Men jag vet att jag måste vara på min uppsikt. Men de känns ändå skönt och ha tillbaka honom som en vän. Lillan behöver sin pappa och så länge han är ren kommer jag aldrig neka honom umgänge!

Jag har även fått en kommentar av Linda som fråga vad som fick mig lämna M.
Mitt svar är att jag inte orkade mer. Jag gav honom mer chanser än vad jag egentligen ville. Jag märkte att allt handlade om honom, hans missbruk, hans tillfrisknande, hans medicinering. Vi har en dotter ihop och allt handlade om honom inte att hon skulle börja på dagis osv. De är klart jag fortfarande älskar M. Nu när han är här känns de ändå bra för att vi kan vara så pass bra vänner. Trots att jag verkligen hatat honom så mycke som jag gjorde ett tag så måste man kunna se skillnaden på missbrukar M och M själv. För mig är de två olika personer och de är nog därför vi kan umgås på de sättet vi gör idag.
Linda, mitt tips till dig är att börja tänka på dig! Inte på hans utredning, medicinering eller om han tar återfall. Börja tänka på dig! Hur känner du? Vad känner din son? Hur har han de på dagis? Ta även hjälp av andra. Co-anon är något jag starkt rekommenderar!

Ensamstående och inte längre medberoende!

2009-11-09T20:51:00.003+01:00

Otroligt mycket har hänt sedan jag sist skrev.
M erkände till mig att han knarkat bakom min rygg i somras, thc, subetex, amfetamin och kokain. Jag har hittat saker här hemma som jag önskar att jag aldrig hade behövt se. M gjorde sitt val och jag fick göra mitt. Jag bad honom flytta.

Jag vill inte ens läsa mitt förra inlägg om hur jag ville visa er läsare att de går att bli en lycklig familj igen. Nu säger jag bara skit snack. Visst finns de dom som verkligen kan sluta. Men något jag lärde mig för länge sen var att jag aldrig kommer kunna få honom ren. Jag gjorde mitt val och jag är otroligt glad att jag gjorde de valet.

Nu ligger vi i vårdnadstvist och ska till tingsrätten i december. Hans mamma har jag sagt upp kontakten med och hon kommer inte få komma i närheten av mig eller lillan. M träffar lillan ungefär 1 gång i veckan men då tillsammans med mig och efter mina villkor. Han ska enligt honom ( har inte pratat med soc på ett tag men de ska höra av sig vid avvikelser) vara ren. Jag orkar inte ödsla min energi på den fronten.

Om vissa personer inte hade adressen till den här hemsidan skulle detta inlägg vara sjukt mycke längre men pga att de kommer bli en rättegång så måste jag vara försiktig med vad jag skriver.

Nu i efterhand, efter allt som har hänt är jag så arg på mig själv att jag tog emot allt. Så mycke lögner och framför allt hur han fick mig att förändras som människa. Jag är inte en svag person men han bröt ner mig. Nu i allafall mår jag riktigt bra! Har bra människor runt omkring mig, börjat jobba igen och har en riktigt bra kontakt med hela min familj. Lillan mår hur bra som helst, hon trivs jätte mycke på dagis, personalen älskar henne och hon har en jätte bra kontakt med sin mormor. Mitt liv är väldigt stabilt. M har fortfarande sina problem med soc, boende, medicinering (funkar fortfarande inte) och vad nu allt är. Men så länge han är ren kommer han få träffa lillan.

Man kanske kan säga att mitt tillfrisknande blev när jag valde att lämna honom..

Uppdatering

2009-08-13T18:27:00.004+02:00

Jag har varit riktigt dålig på och skriva.
Anledningen är enkel; jag har inte så mycket mer och skriva om. Som sagt handlar bloggen om mitt medberoende och mitt liv som anhörig till en missbrukare. M är fortfarande ren. Han är jätte duktig och klarar sig jätte bra. Hans medicinering funkar bättre. Han tar nu ritalin och har fått sömntabletter med inga biverkningar!
Jag trodde faktiskt att de inte var så många som fortfarande läste min blogg men jag har läst massa kommentarer och ser att ni undrar hur allting går.

Vi är fortfarande tillsammans, självklart har vi våra ner gångar precis som alla andra par. Men vi kämpar på så gott vi kan. Man kan säga att M är frisk från sitt beroende. Om jag är frisk tänker jag inte ljuga och säga ja. Självklart har jag börja kollat hans telefon igen. Misstankar kommer och smyger sig in i huvudet och tilliten är liten. Han har svikit mig angående hans kompis G som jag skrivit om tidigare som satt inne och jag fruktade för dagen han skulle komma ut. Min fruktan blev sann och mitt 6e sinne hade rätt för 100e gången kan man väl säga.

Jag önskar att jag kunde skriva att allt är frid och fröjd och vi lever lyckliga. Lite så är de väl men ändå inte. M har tagit ett återfall, han rökte hasch. Vilket jag fick reda på veckor senare! Socialen visste om men informerade inte mig!! Vilket är ett stort tjänstefel då de finns ett barn i hemmet! Plus att de sa till M att de inte testar thc på hans pissprover vilket fick honom se att de var frittfram o röka på. Säga vad man vill, jag kanske är dum i huvudet o tog tillbaka honom då jag så starkt sagt att om han gör något igen är de över. Men man håller ju aldrig vad man säger som anhörig. Jag kan i allafall säga en sak: Jag hittade faktiskt en lägenhet till honom den gången som han skulle flytta till. Så jag tog i allafall tag i saker den gången o inte bara sa "du ska ut!"

Mycket handlar om lillan nu. Hon är i fokus och hon är tar all min tid. Så de är mest därför jag inte bloggar mer. Jag ska försöka skriva i mellan åt. Jag hoppas att jag ger er andra därute som lever i samma misär hopp om att kunna få ett normalt familjliv trots denna sjukdom. För de går! Jag är ett levande exempel!

Nu drar jag

2009-06-16T08:12:00.002+02:00

..Till E-tuna!!
Jag o lillan ska iväg till min allra bästa vän och vi ska på parkens zoo! Första gången både för mig o lillan! Sen ska vi sova där o jag o Veronica ska snacka i oendeliga mängder! Jag ska må bättre!

Jag gjorde föresten ett test på facebook "Vilken psykisk diagnos är du?" Svar: "ångestattacker". Men de visste jag ju redan...

Irriterad

2009-06-14T21:08:00.002+02:00

Jag tänkte avsluta den här bloggen och skriva ett avslutnings inlägg. Men de får bli nästa gång.

Just nu känner jag att jag inte orkar mer. Bägaren har runnit över och jag är tillbaka till ruta 1. Nu handlar de inte om M, han sköter sig och är fortfarande ren. Men jag har gjort samma misstag jag många gånger har gjort förr. Jag har blivit lärd att man ska lära sig av sina misstag men varför gör man aldrig de? I denna sekund vill jag radera varenda person som finns i min omkrets. Jag orkar inge mer. Jag vet att jag har gjort mina misstag och att jag kan bete mig som en idiot ibland men om folk inte kan ha överseende med de vill jag inte ens ha dom i mitt liv! Det känns som att alla är falska och finns där när de själv passar dom! Någonstans vet jag också att jag har isolerat mig precis som jag gjorde förut. Jag säger till dom nära att jag mår dåligt för tillfället och vill vara ifred. Både sant och falskt. Eller de är ju sant men frågan är om de är rätt. Kanske just därför jag kände att jag var tvungen o skriva ett inlägg.

Mer än så blir det inte denna gång..

Stressigt

2009-05-27T15:25:00.003+02:00

Jag har inte hunnit skrivit och känns som jag fortfarande inte hinner skriva.
Dagen i går gick sjukt fort! Åkte till mamma och lämna lillan sen tillbaka till stan för att gå på anhörig utbildningen sen hem till mamma igen. Helt plötsligt var kl 23 och jag hade inte ens tanke på att lägga mig. De blev nåra timmars sömn i allafall i morse tog mamma lillan så jag fick somna om. Om ett tag måste jag iväg till söder om söder. Mycket långt bort, ända till Handen. Får dock skjuts från Hagsätra men bara dit är långt. Som jag har skrivit tidigare ska jag ju vara brudtärna på ett bröllop som inte länge sen var 1 år till men nu är det bara 8 dagar!! Jag börjar bli lite hysterisk här!! Ikväll är det möte med prästen så jag måste snart göra mig i ordning och sätta mig på tuben bort till Hagsätra.
Ska försöka skriva mer sen...

En sak som jag har glömt!!!
I måndags hade M varit ren i 6 månder!!
Ett halv år har min älskling hållit sig ren!!
Självklart hade jag glömt bort det helt och hållet!
Men de ska firas i helgen eller nått..

Underbart väder

2009-05-25T14:44:00.002+02:00

I morse efter M hade varit på sina möten messa han att vi skulle ut på piknick. Eftersom dagarna måste planeras efter hans mående är det lite svårt och fixa i förväg. Men i allafall kom vi iväg till Rålis. Vi solade, lekte och åt lunch. Men M började och må dåligt efter nån timme så vi gick hem.

Medicinen funkar inte speciellt bra. Han kommer in som i en bubbla och mår skit dåligt. Han måste koncentrera sig på en sak. Nu är han uppe i 8 tabletter om dagen, alltså 144 mg. Men som de verkar ska han byta till ritalin. I söndags åt han 2 tabletter och då kunde han verkligen sova ut. Annars är sömnen helt förstörd. Han har fortfarande svårt och sova. Aptiten är också borta. Känns som att jag får vara hans mamma och tjata på honom att han måste äta.

Ursäkten

2009-05-24T21:37:00.004+02:00

Just ja, ska inte glömma! Igår när jag skrev inlägget "En ursäkt" visade jag självklart M den. Jag märkte på honom att han ville be om ursäkt då men att de skulle bli framtvingad och så ska de ju inte vara. Men i dag efter att jag hade lagat mat kom han och kramade mig och bad om förlåtelse för allt dumt han har gjort. Ni kanske tycker att de är en skit sak men för mig är de inte de. För mig betydde den där ursäkten allt. Jag vet att han är ledsen för allt han har gjort och han har visat de i handlingar men den muntliga delen gjorde den fullständig.

Dagen

2009-05-24T21:34:00.003+02:00

Idag har vi varit hos lillans (låtsas) farfar som fyllde år i veckan. Träffa farmor o hundarna.
Mer än så skriver jag inte. Jag har sovit 3 timmar i natt. Somnade vid 1 sen vakna lillan vid 4 och somnade inte om förrän 5 och då var de för sent för mig. Så 3 timmar sömn är allt jag fått. Nu blir de sängen o sova ännu mer!

En ursäkt

2009-05-24T00:12:00.004+02:00

Jag o M har pratat om allt från himmel till jord om allt som har hänt.
Vi har pratat om alla gamla kompisar och alla gamla händelser från att vi träffades tills där vi är nu. Vi har pratat om Mr.X, som vi kan kalla honom, hans kompis som sitter inne och kommer ut nu när som helst. Jag tycker väldigt bra om honom men med honom kommer det dåliga saker som kompisar till där han bor. Vi har pratat om när M var borta och lämnade mig o lillan själv, när han försvann en hel vecka utan att höra av sig och inte ens tänkte på och ta upp telefonen och ringa och fråga hur hans dotter mår. Jag har frågat honom massa gånger nu om han ens tänkt på hur jag har haft de. Hur jag har mått när han försvunnit. Om han har förstått hur jag tänkt. Min rädsla att antingen ringa polisen eller akuten för att se om han är där. Men han fattar fortfarande inte! För någon dag sen läste jag ett inlägg jag skrev alldeles i början av bloggen där jag skrev: "Jag längtar tills den dagen han förstår hur jag mår och allt han fått mig gått igenom." Men den dagen är fortfarande inte här. Han bortförklarar sig mer än säger att han nu tänker på hur jag hade de! Han förstår fortfarande inte! Jag säger att jag vill ha en ursäkt för allt han har låtit mig gå igenom men ändå får jag ingen! Han säger att han har sagt de men ärligt talat jag har aldrig hört: "Jag är ledsen att jag försvann en kväll, helg eller natt och inte hörde av mig och sket i och svara i telefonen", "Jag är ledsen för alla lögner jag har sagt till dig" och "Jag är ledsen för att jag har sårat dig så mycket".
Han säger att han han har visat att han är ledsen och att han har sagt att han är glad att jag har kämpat för oss. Men de är inte samma sak! Jag vet att en ursäkt inte kommer gott göra allt han har gjort men de skulle kännas bra om han kunde känna efter hur jag har haft de. Jag kanske är självisk men vaddå? Jag har gått igenom ett helvete och är det så mycket begärt att få en muntlig ursäkt? Jag vet att han ångrar sig och önskar att han aldrig skulle ha gjort de han gjorde men jag vill ändå höra "Jag är ledsen..!" Jag behöver höra de!

Dagen

2009-05-23T18:41:00.002+02:00

I dag har hela familjen varit ute o snurrat i regnet. När vi gick hemifrån regnade de och när vi kom hem regnade de men strax där efter kom solen fram. Så typiskt! Vi har i allafall snurrat runt i söderhallarna och runt omkring söder. Vi har äntligen köpt en micro!! EN på rea, obh nordica.
Nu har M en kompis här som också har fått diagnosen adhd och äter concerta dock mycket mindre mängd.
Jag har bakat rabarberpaj som står i ungen!

Prinsessa

2009-05-23T11:08:00.001+02:00

I går fick jag en verkligen trevlig överraskning!
M började, från ingenstans massera mig. Så de blev fram med massage oljan och av med kläderna. Hur skönt som helst! Jag hade inte ens nämnt något om att jag ville ha en massage! Sen i morse fick jag sov morgon. Kl 6 gick M upp och tog lillan och jag fick sova ut ända till 9:30 då jag självmant gick upp! Hur skönt som helst!
Han får mig känna mig som en prinsessa ibland!

Sömnlös natt

2009-05-22T16:25:00.003+02:00

I natt vaknade lillan igen! Fast kl.2 och ville absolut inte somna om. Hon låg och snurrade runt, jollrade lite och sparkades ända fram till 4 då fick jag nog och hämtade en alvedon åt henne då de såg ut som hon hade väldigt ont i magen. Hon lyckades somna om 4:20!! När hon vaknade sen på morgonen gick M upp och lät mig sova en halv timme längre!

I dag i allafall har vi varit ute på äventyr! Vi har åkt ända till Barkarby, Varit inne på Rusta, Jysk, Babyland, klädaffärerna och Ikea! De bästa är att vi endast gjort av med kanske 300 kr.

Dålig uppdatering

2009-05-21T17:17:00.002+02:00

..Men har inte mycke och skriva. Igår gjorde vi inte mycket alls. M satt på balkongen o läste korsord sen kollade vi på Wallander - Hämnden. I dag skulle vi ha åkt iväg, stora planer känns de som men morgonen blev bara fel..

Morgon kaos

2009-05-20T11:59:00.004+02:00

Först tänkte jag blogga kl.5 på morgonen.
Lillan vaknade tyvärr 4:45 och ville inte somna om. Jag somnade vid 12 igår kväll och vaknade ett antal gånger, var otroligt orolig och M satt och spelade tvspel tills kl 2 då jag gick upp o sa "nu fan måste du lägga dig!". Jag har alltså inte sovit ett piss känns det som. Sov bra mellan 2-4:45 men de är allt. I morse då lillan inte ville somna om blev det världens tjaffs mellan mig o M. Jag vill och orkar inte gå in på vad de handlar om men förlovningsringar flög o jag bad honom flytta ut och han har slagit hål i garderobsdörren i hallen. Ja, morgon kaos! Jag undrar verkligen vad grannarna tror om oss! Egentligen började bråket redan igår när jag kom hem men lugnade sig. Nu sitter i allafall ringarna där dom ska och vi har pussats och kramats. Allt handlar i stortsätt om att både jag o M känner oss helt utmattade. Han sover dåligt och kan knappt somna på nätterna vilket håller mig vaken sen vaknar lillan äckligt tidigt för sommar vädret! Solen går ju upp 4 nu så hon vaknar 5 tiden i stället för 7.

På eftermiddagen kommer farmor på besök. De kommer lillan verkligen uppskatta! Hon älskar sin farmor och de är så kul o se nu att hon känner igen och kommer ihåg människor.

Svar på kommentar

2009-05-19T22:49:00.003+02:00

Milliz sa...
måste bara säga att de känns som om ja läser en roman om mig själv helt sjukt, lever själv ihop med en fd amfetaminmissbrukare(bland) som håller på en utredning för ADHD som läkarna redan garanterat han har med de kan ej skriva ut medicin försen utredningen e klar, så nu e d riktigt tufft han mår skit depressioner benzo alkohol allt känns det som, vet inte hur länge jag orkar, önskar bara allt va över å att det finns hopp även för oss!!!!

Hej Milliz!
Jag bara älskar när jag får respons från läsare! Jag hoppas min blogg ger dig i allafall ett litet ljus i tunneln! Det var först när jag fick träffa en tjej som var gift med en nykter missbrukare och berättade att hennes man skulle gå ut med hans kompisar och festa och hon var inte alls orolig som har fick mitt ljus i tunneln. Jag tror om man bara vill, kämpar och ställer krav så kan man. Min mans adhd utredning gick väldigt snabbt då han gick på alla avtalade möten och poshade på väldigt mycket. Han ringde dit och fråga om han kunde komma tidigare och var väldigt på. De är något jag rekomenderar din kille att vara! Ring varje dag och tjata om de går! För tro mig de ger resultat! Många missbrukare som gör adhd utredning ger upp mitt i för att de tar för lång tid och för att de inte orkar på de sättet går det att få tider snabbare! Visa att han verkligen vill de här så ska de nog gå! M var väldigt deprimerad också under tiden. Han var skit förbannad att de tog så lång tid! Efter att han hade fått diagnosen tog det 3 veckor innan medicineringen började! Jag fick ringa chefen och förklara att jag inte kan vara mamma ledig mer och att M måste börja med medicineringe för de är 3 månaders inställningstid! De var först då han fick möte med läkaren! Så man måste ringa och tjata!! Att han byter drog till benzo och alkohol är inte bra! Han måste vara drogfri för att kunna göra utredningen! Nu vet inte jag hur ni har det och hur han funkar men jag tycker du ska ställa krav men framför allt stötta! Försök att inte tjata de kan göra motsatt effekt så försök o göra de på ett snyggt sätt!
Hör av dig och berätta hur det går! Och om du verkligen älskar honom och vill vara med honom så kämpa för er men var försiktig så du inte går under!!

Svaret blev lite långt så de är därför jag skriver de här! =)

Anhörig utbildning

2009-05-19T22:33:00.002+02:00

I kväll har jag varit på min anhörig utbildning igen.
Jag måste bara säga att det känns så otroligt skönt och gå dit! Trots att jag är den enda som är sambo med en missbrukare. I lördags tvekade jag och gå dit men jag är så otroligt glad att jag gjorde de. Informationen man får känns det som att jag redan vet allt. Jag vet hur man blir som medberoende och jag har läst om alla symptomen som stämmer så sjukt in på mig. Men vi sitter och diskuterar i början, under tiden och i slutet och man får verkligen ut allt! Jag har berättat väldigt mycket om hur jag har haft det och om saker jag har gått igenom. Jag är otroligt glad att jag har släppt de här med "skam och förnekelse"! Idag tog jag upp med en av dom som håller i utbildningen vad man ska göra: Acceptera, förlåta eller glömma? Jag har ingen aning. Jag kommer aldrig kunna glömma eller förlåta. Men hur ska man kunna acceptera allt M har gjort? Saker som är helt oförlåtligt och har skadat mig så otroligt mycket och lämnat djupa sår. Förut ältade jag väldigt mycket på allt som har hänt, nu har det blivit mycket bättre med de men de kommer fortfarande upp vissa händelser under vissa situationer.

Dagens utbildning bestod av 2 timmar och det är sjukt för kort! Jag bara älskar och sitta i det rummet och prata om de allt som har med missbruk och göra. Nu får man respons och svar från andra om ens tankar. Idag gick vi även igenom de olika rollerna i en disfunktionell familj. Jag anser att jag inte har vuxit upp i en sådan familj då ingen i min släkt ens har haft ett missbruk. Men ändå blev jag helt chockad över hur syndabocken passade in på mig! Symptomen var: polisingripande, trotsig, slagsmål, fryser ut familj, flyttar hemifrån tidigt, gravid tidigt, eget missbruk och självmordsbenägen. Ännu en gång ska jag berätta en hemlighet: Så här var jag i mina tonår. Hela köret!! Fast jag flytta hemifrån när jag var 19 och blev födde när jag var 20, så lite senare än tonåren då. Men ändå! Helt sjukt! Jag har verkligen fått mig en tankeställare!

Jag längtar sjukt mycket tills nästa tisdag! Även om jag har kommit mycket längre än de andra som fortfarande lever i ett missbruk så funkar mötena väldigt bra. Jag tror jag på något sätt ger dom hopp att de kan gå bra. Även om M har sårat mig och försört så mycket så går det att lappa ihop! Bara man vill. Men de första steget är att släppa taget!

"Om M tar ett återfall gör han, jag kan inte göra något åt de! Endast visa honom konsekvenserna!" - Mitt moto!

M's medicinering

2009-05-18T20:58:00.003+02:00

M's medicin har höjt igen. Nu äter han 7 st * 18 mg alltså 126 mg om dagen.
Igår åt han bara en vilket gjorde att han kunde gå och lägga sig vid 9 och sov hela natten. Annars har han fortfarande problem med sömnen och aptiten. Han äter men inte frukost, lunch o middag. Han ska träffa läkaren nästa veckan och sist han träffa henne tog hon upp sömntabletter. Men är det verkligen nödvändigt men mer piller? Jag vet hur M blir på sånt skit också och då kommer aldrig vårt förhållande funka! Han blir alltid seg och helt förstörd dagen efter. De spelar ingen roll om de är insomningstabletter eller sömntabletter.
Idag har vi storstädat här hemma. M har hjälpt till med tvätten och tagit itu med röran i garderoben. Allt tack vare medicinen kan jag lova!

Samtal med D.ssk

2009-05-18T12:18:00.003+02:00

Jag har precis pratat med d.ssk. på bvc och berättat om våra misstankar och om händelsen i torsdags.
Eftersom jag själv jobbar inom vården vet jag att detta är något väldigt jobbigt och hon vill självklart göra det på bästa sätt annars kan hela arbetsrelationen bli infekterad. Men hon tog oss på allvar och ska självklart gå vidare med de här.
Hon sa själv att hon märkt att han trummar med fingrarna osv. Men de första hon sa var om det handlade om att han har stora pupiller "för de har han varit hos läkaren om". Jaha, då är min första tanke att han har hållit på väldigt länge! Först får man stora pupiller men desto längre man håller på och sen blandat med piller får man knappnålar till pupiller!
Nu har vi i allafall bytt lillans läkare, hon ska istället få en kvinna som ska vara jätte duktig. D.ssk skulle ta upp de här med henne och se vad hon säger och hur man ska göra sedan ska de prata med honom och med chefen. Jag vill nästan kräver att han ska drogtestas!!
Vår d.ssk har aldrig jobbat med droger så hon har ingen aning om hur man blir. Jag förklarade att M har hållit på i 7 år så både han och jag märker! Jag sa även att vi har misstänkt en längre tid men i torsdags blev det självklart!
Så vi får se hur det fortsätter och blir i framtiden..

500:e inlägg

2009-05-17T13:39:00.002+02:00

Jag mår riktigt skumt! Är så sjukt yr att jag inte ens vågar ta upp lillan och bära på henne.
M är hos sin farfar som ska flytta från hus till lägenhet så han har varit där sen igår morse och hjälpt och packa ihop saker.
Igår mådde jag riktigt dåligt. Jag vet inte varför men inlägget jag skrev igår rivde nog upp massa gamla sår. Det är så sjukt mycket som har hänt som man måste bearbeta. Och de är väl de jag håller på och göra. Men när man sitter ensam och lillan sover blir de ännu jobbigare. Nu ser ju situationen helt annorlunda ut, han var inte ute på äventyr igår som han har gjort alla andra gånger man har varit hemma själv. Situationen blev ändå riktigt jobbig.

Anhörig utbildning

2009-05-16T20:22:00.002+02:00

Idag hade jag min första dag på anhörig utbildningen. Detta var något jag flera månader sedan bokade.
Vi var 9 st och sedan 2 ledare, eller vad man ska kalla dom.
Utbildningen är till anhöriga, både drogmissbruk och alkoholmissbruk. Majoriteten var maka/make till alkoholister. Det fanns en mamma som hade ett barn som höll på med droger. Jag har alltid trott att alkohol och drog missbruk har gjort oss anhöriga lika sjuka i vårt medberoende. Men efter idag kan jag klart säga att det absolut inte är så! Efter vad jag vet hur jag har beteet mig och lyssnat på Co-anon på hur dom anhöriga har betett sig så är det så mycket värre än vad anhöriga till alkoholmissbrukare.
Jag som medberoende och anhörig till en drogmissbrukare har gjort/fått alla symptom som finns under rubriken medberoende. Jag har blivit som psykotisk och helt personlighets förändrad. Som jag många gånger har skrivit om förut så är kontroll behovet värst, kolla mobilen, kolla fickorna, kolla strumporna, väskor, plånbok, lukta, leta i askoppen ute efter jointfimpar. Man vet exakt hur lång tid de tar och gå ner till affären och handla mjölk. Om det tar 2 minuter längre kommer tankar om att han inte gick till affären utan mötte istället upp en kompis och är helt påtänd i en bil här utanför! Man vet exakt på minuten hur lång tid de tar att åka från Sollentuna, Tumba, Söder till Kungsholmen, när sista bussen går, tunnelbanans tider. När telefonen är avstängd så är han i häktet eller ligger på akuten knivskuren efter en dålig affär. Sånna här tankar har inte alkohol anhöriga. Eller har jag fel?

Misstolka mig inte nu, det är klart det finns en likhet. Men jag tror att vi som anhöriga till drogmissbrukare går igenom ännu värre saker och att vi får de värsta symptomen medans anhöriga till alkoholister får mildare symptom.
De värsta jag någonsin har gjort under M's missbruk var den dagen jag slog honom. Fast jag slog inte han, jag slog missbrukaren! De här är någonting jag egentligen inte vill skriva. Men jag tycker de ändå är viktigt att ni som läser och kanske lever i ett det värsta stadiet nu vet att ni är inte ensamma!

Dagen jag slog M: På fredagen skulle han åka till en arbetskamrat på söder och hämta pengar som han var skyldig. Han sa att det skulle ta 20 min. Jag smsa självklart efter 20 min, fick svaret "kommer senare", jag ringde 10 min efter de och fick svaret att de kommer dröja ännu längre. Sedan slutade M svara i mobilen. Jag fick inte tag på honom resten av kvällen/natten, lördagen o på söndag kväll fick jag tag på honom och han sa att han skulle komma hem. Vilket han inte gjorde. På måndags morgon ringde han och sa att nu sitter han i bilen på väg hem. Timmarna gick och han dök inte upp. Kvällen kom och M kom äntligen hem. Helt veck. Bilen hade pajjat och en kompis hade hämtat honom o kört hem honom. De blev världens bråk och hans kompis kom upp till lägenheten då han hade suttit i bilen utanför då han visste att jag inte skulle låta honom stanna. Vi bestämde oss för att köra M till st:göran, drogakuten, eller vad de nu är. M blir skit förbannad och drar ut på hela skiten så han ställer sig i duschen och sveper en kvarting. Och då hade han även gått på xanor hela helgen. Xanor är livsfarligt och blanda med alkohol, hjärtat och andingen upphör!! M deckar ihop i hallen. Han andas tungt och knappt. Jag får panik. Hans kompis ringer 112 och de skickar en ambulans. Jag ska även skriva att jag var gravid i detta skede, 5 månaden tror jag de var! Jag blir i allafall skit förbannad på M. Skammen att grannarna skulle se honom helt veck gjorde att jag fick total panik. Jag var så förbannad och rädd när han deckade ihop och skulle sluta andas att jag gav honom en örfil, en riktigt hård också.

Jag vet att de var fel men någonstans så känns det inte som att de var så farligt. Våld är ett av symptomen man utvecklar som medberoende. Jag var gravid, helt förstörd och full med skräck.
En sån här händelse tror inte jag att anhöriga till alkoholister upplever på samma grad. Visst händer de att de kommer hem stupfulla och deckar. Men de M gjorde denna gång klassas som självmordsförsök, fast de inte var de han försökte. Att en drogmissbrukare försvinner i dagar utan att höra av sig, stänga av mobilen är så vanligt, de händer hela tiden! Och tankarna en medberoende får då är att "Nu är han död" eller "Nu har polisen tagit honom". Som drogmissbrukare blir man också kriminell. En nackdel som inte alkoholister har.

Iallafall tror jag utbildningen kommer ge mig mycket mer. Det är bara läskigt och se hur sjuk man en gång har varit i någon annans beroende. Att hans missbruk har förstört mig så otroligt mycket.

Gårdagen

2009-05-16T20:01:00.002+02:00

Fredagskvällen i går blev riktigt lyckad!
Jag åkte först och lämnade lillan hos mormor sen gick jag o M på bolaget. Vi mötte upp hans bror o massa kompisar i tanto satt där och chillade. Sen kom en riktigt gammal vän till M. Lång historia kort; så slutade de med att jag o M skulle till grillen o köpa tunnbrödsrulle! Helt plötsligt ser jag M krama någon gammal karl och bli helt överlycklig. Då var det hans gamla chef som han arbetade åt när vi träffades. Vi satt o pratade väldigt länge! Jag skulle gissa på 1 timme. Men när man sitter utomhus och fryser så kanske man plusar på en massa. Hursom helst verkar de som att M har jobb efter sjukskrivningen. Hur bra som helst!

Lex Maria

2009-05-15T18:24:00.002+02:00

Då har vi ringt till chefen för klagomål på vårdcentralen och blev vidarskickad till chefläkaren som självklart hade telefontid. Så de får vänta tills måndag.

Men istället för att vänta ringde jag 7711 och pratade med en sjuksköterska och fick numret till hälso sjukvårds nämnden som självklart inte svarar, de har öppettider måndag till fredag dagtid. Sjuksköterskan på 7711 sa att jag har en plikt att anmäla detta. Vilket vi kommer att göra. Vi kommer ringa chefen på vårdcentralen och även hälso-sjukvårdsnämnden på måndag!!

Påtänd barnläkare

2009-05-15T11:37:00.006+02:00

Vår BVC läkare har alltid varit lite skum. Från första gången vi träffade honom har man märkt att de är något. I första hand tror man inte att en barnläkare knarkar så istället har jag intalat mig att han har ticks. Förra gången vi träffade honom nämnde M direkt efter att han knarkar nog och när jag träffa honom efter la jag märke till små saker.
Igår var ändå de värsta! Han var helt bakom flötet! Han glömde bort vad han gjorde och lyssnade på hennes lungor 2 gånger och dubbel kolla allt. Han hade med sig en student som han skulle förklara vad han gjorde till och de glömde han även bort. Han satt och trumma med händerna och stampa med foten och hade världens minsta pupiller! Han kunde inte svara på en enda fråga jag ställde om varför lillan gör på vissa sett och om adhd ärftlighet. Och de mest avgörande: han såg 10 år äldre ut än vad han gjorde sist vi var där. Han kunde lika gärna ta av sig läkarrocken och ställa sig på plattan!
Självklart sitter jag där som ett fån och förnekar allt och tänker att han har väl ticks eller har cancer eller är allvarligt sjuk. Men detta är nog inte sant! Med 99% säkerhet var han påverkad! Efter berätta M att han tog jätte illa upp! Han fick inte ens bo hemma pga sitt beroende, inte ens när han var ren! Sen sitter en barnläkare på bvc och är påtänd! Det hade varit en annan sak om det var på vårdcentralen men inte när han tar hand om ens barn!!

Igår började vi fundera på vem man ska ta upp de här med:
Polisen? Socialen? Chefen på bvc? Vår ssk på bvc?

Vi kan knappast varit de enda som märkt att något står fel till! Det är skam att dom på bvc inte har ifrågasatt!! Att vi som är föräldrar ska behöva höra av oss om att vi misstänker att en läkare är drogpåverkad! De som arbetar där har en plikt att anmäla sånt här, även vid misstanke! Och när man jobbar med barn ska man fan säga till på en gång!!

Nu sitter jag här grymt förbannad och ska ta tag i de här. Men de kommer nog bli att vi ringar vår distrikt.ssk. på bvc och tar upp de med henne. Det finns även en chans att han kanske är sjuk. Men de tror jag knappast! I såfall borde de berätta de så man inte får sånna här misstankar!!

Vaccination?

2009-05-14T11:14:00.003+02:00

Solen skiner och idag ska det bli en lång promenad till bvc.
Lillan ska på 10 månaders kontroll.
Vi ska även diskutera tbc vaccination. Eftersom jag jobbar i vården ser jag de som en riskzon och när det kommer till mitt barn så vill jag att hon ska vara fullt skyddad när det kommer till allt. Min bvc ssk tycker att det är onödigt då vaccinet endast är 40% säkert. Men 40% är väl bättre än 0%?! Eller?!

Medicinering

2009-05-13T22:01:00.002+02:00

Ikväll var det meningen att vi skulle på M's kompis venissage. Men M mår kasst så de blev inget.
Dosen är höjd igen till 90 mg. Han har ångest och mår inge bra. Han pratade med läkaren och dom kom fram till att han ska fortsätta 2 veckor till och sedan byta till ritalina om det inte blir bättre. Varje kväll nu i 1 vecka har han varit klistfastrad framför datan och spela dataspel. När jag går och lägger mig förflyttar han sig till vardagsrummet och ligger och kollar på tv tills hans somnar. Alltså sover han i soffan. Jag tycker de här är skit jobbigt! De är inte samma glada M som hade myror i brallorna nu är de M med ångest och osocial. Men jag ska inte klaga. Han mår bättre på dagarna med medicinen och han måste göra de här. Jag får helt enkelt stå ut. Men de är inte kul!

Dagen

2009-05-13T14:24:00.003+02:00

Idag mötte jag upp M efter han hade varit på KS. De blev en lång promenad hela vägen hem! Förbi Karlbergs slott och kungsholmen runt känns det nästan som. Det var faktiskt jätte skönt! Vi var ute nästan 3 timmar. Vi stannade i Rålis och lillan fick gunga. Ja, jag vet att jag sa att jag aldrig skulle återvända dit men nu blev det så ändå. Lillan tycker verkligen om att gunga nu! Första gången var hon lite rädd och även andra gången, men nu älskar hon de!
I rålis var det aktivitetsdag i alla skolor skulle jag tro. Det var hur mycket barn som helst, spelade fotboll, frespy (stavas?) och de var även thorildsplans gym joggning dag.
I början när jag och M träffades fick jag en ring av honom. En i vitt guld med en riktig diamant ring i. Visst var den hittad men otroligt fin och tyvärr för liten. Idag i allafall gick vi och pantade den! Köpte jordgubbar! Årets första jordgubbe! (tror jag de blev, blir alltid lika osäker)

Off

2009-05-12T21:18:00.002+02:00

Jag orkar inte skriva nå mer idag..
Känner mig off..

M's medicinering

2009-05-12T21:15:00.003+02:00

Idag höjdes dosen igen, denna gång till 72 mg.
M har inte varit speciellt annorlunda sen igår. Han "krashade" nyss. Energin och orken bara försvann. De är just de här som är jobbigast för honom nu, han krashar på eftermiddagarna/kvällarna när medicinen slutar verka.

M's medicinering

2009-05-11T21:26:00.002+02:00

Nu vet jag inte riktigt vilken dag vi är inne på.
Men dosen är höjd till 54 mg. M har väldigt svårt och sova. Han är trött och seg men inte sömnig. Så här har det i stortsätt varit hela tiden. Jag tycker det är skit jobbigt. Han vill sitta uppe och spela tvspel, dataspel eller bara kolla på tv och de stör mig så otroligt mycket när jag ska sova. Han har sovit kanske 8 timmar totalt sen förra onsdagen. Aptiten är också dålig. Han slarvar med maten. Huvudvärken är dock borta. Idag var han ute med lillan och gick/lekte i nästan 3 timmar när han kom tillbaka var han helt matt och fick yrsel. Han var jätte yr i nån timme och orkade knappt stå upp. Jag vet inte om det beror på medicinen eller om han var ute och gick och inte druckit tillräckligt.

Sista samtalet

2009-05-11T15:30:00.003+02:00

Fick ett samtal idag från familjeenheten. De har lagt ner utredningen och anser att lillan har de bra hos oss. Vilken alltid har varit sant.
Självklart känns det skönt och slippa dom men vår handläggare har varit vädligt bra och så fort de har blivit något problem vet jag att jag kan ringa henne. Lite tråkigt är det faktiskt. Men mest skönt ändå. Så nu är det bara vuxenenheten vi har kontakt med.

Rättegång

2009-05-11T15:07:00.003+02:00

I morse hade M rättegång. Detta var den som skulle inbakas med den som var i norrland men inte gjorde de. M blev då dömd till skyddstillsyn. Och idag sa hans advokat att det var bra att de inte bakades in för då skulle de aldrig ha blivit skyddstillssyn utan fängelse 6 månader!!
Så istället för att skälla på poliserna i sthlm som jag gjorde för några månader sen så tackar jag nu dom!!
M's dom idag blev skyddstillsyn 1,5 år till! Vilket bara är bra!
M ville inte ha med oss på rättegången, vilket jag får acceptera. Men jag ville verkligen vara där! Men som medberoende måste man kunna släppa taget. De där är hans misstag och de är saker han ska kunna ta sig ur själv. Jag behöver inte lägga mig i längre som jag gjorde hela tiden förut! Då var hans huvudvärk min huvudvärk. Jag mådde mer dåligt för att som hände honom än vad han gjorde själv! Jag blev till o med sjukskriven för att det var för mycke saker som hände honom.

Maxi Priest - Wild World

2009-05-10T13:11:00.001+02:00

Jag bara älskar den här låten!

Möhippan

2009-05-10T12:37:00.002+02:00

God morgon! Nu har jag vaknat till liv, ätit och blivit piggare.
Möhippan igår blev helt lyckad! Istället som många andra gör har jag lyssnat på Christine hur hon vill ha det och vad hon inte vill göra. Möhippan har inte gått ut på att skämma ut henne utan att hon ska ha det roligt. Många andra möhippor planerar vännerna hemska möhippor som endast går ut på att skämma ut.

Vi åkte hem till henne och slängde över en tröja så hon inte såg något. Klädde på henne en stålmanne t-shirt, en mantel, en röd slöja med djävulshorn och en att band där de stog "möhippa" på. Sen satte vi oss i bilen och körde in mot stan. Självklart får man ju inte köra in med bil ända fram till grönan så vi fick gå från vasamuseet. Christine med tröjan på huvudet.
Vi körde 5 kamp och Christine vann faktiskt! Och de var ingen av oss som lät henne vinna. Hon var helt kvart bäst. Jag kom i allafall 2a! De enda jag lyckades vinna var en bok nyckelring, skit tråkig! Men Jag tjata/ragga till mig ett par stora solglasögon! Guldiga med blåttglas. Riktigt snygga! Sen vann Annika en stor blomma som lillan har fått! Så jag kom hem med lite priser i allafall!
Vi käka langos och åt på restaurang. Bruden är nykterist och drack ingenting så det var ingen fylle möhippa, vilket var ganska skönt ändå. Det blev en hel dag på grönan, sakta men säkert åkte personer hem. De slutade med att jag, Tindra, Paulina och bruden tog båten över till söder och satte oss på snaps och tog ett glas. Inte mitt ställe! Jag gillar slum. Hade hellre satt mig på gröna jägaren om jag är ärlig. Slum och flum tack, inge stureplan här.. Vi gick upp till patricks sen, slum man tackar! Mötte upp en gammal arbetskamrat från grönan.
Jag kom i allafall hem strax efter 2 och var rund om foten. När jag gick hem hade jag panik att ingen var hemma. Men de jag deckade i sängen i allafall.

Hela dagen igår blev mycket lyckad! Och Christine (bruden) hade hur roligt som helst och är jätte nöjd med sin möhippa! Uppdragen som jag hade gett alla gick inte speciellt bra. Det var någon som diskret försökte på sitt uppdrag.

onda tankar

2009-05-10T02:26:00.003+02:00

Jag har haft det skit kul idag.
Skriver nu lite berusad och själv. Så hemskt!
Jag vill inte vara själv! Hela vägen hem från tunnelbanan tänkte jag hela tiden " jag vill inte vara själv", "jag vill inte".. "M var hemma". Men nu sitter man här själv ändå. Som sagt M är hos sin mamma med lillan och jag fruktar från att vakna upp i en tom lägenhet i morgon! Nu får man onda tankar.. Egenligen borde jag tycka att det är skönt, sova ut och bara vara själv. Men jag vill ha min familj här!! Nu! M, kom hem!!!

Nu blir de väl TV och Cheez Rings tills man deckar?
Ska skriva om möhippan i morgon!

Möhipp's morgon

2009-05-09T13:00:00.001+02:00

Nu är kl 8:47.
Jag kan inte skriva om allt på bloggen än då de är möhippa idag. Så jag skriver de nu och publicerar de ikväll. Igår hade jag sjukt mycke o göra. Jag har kommit på värsta grejjen. Alla som är med ska ha hemliga uppdrag som de ska göra under dagen, de här är något bruden inte ska få veta så hon kommer stå som ett fråge tecken när alla beteer sig märkligt. De är allt från att ragga upp en drink åt henne till att hålla tal 3 gånger och glömma bort vad man ska säga. Nu är det en av oss som inte kan komma så jag ska ta hennes lapp. Egentligen skulle inte jag ha någon då de är jag som har kommit på allt, men nu blev de så i allafall. Ingen ska veta vad den andra har och möhippan vet ingenting. Får se hur lyckat de blir. Men nu har jag faktiskt stora förväntningar!

M och lillan har redan åkt iväg till farmor. Dom åkte vid 8 så de är sjukt tomt här hemma! Vid halv 12 ska jag möta upp Tindra och Annika som även ska vara med och kidnappa. Sen drar vi ut till grönan och har en hel dag där! Jag längtar sjukt mycket!! I morse när vi vakna regnade de ute! Skit väder! Men de står på aftonbladet att kl 12 ska det vara 9 grader och halvmulet! Så jag hoppas de håller!!

Som sagt, jag skrev de här i morse och publicerar de senare!

Lördag

2009-05-09T08:46:00.001+02:00

Jag hinner inte skriva så mycket.. Massor o göra sen åker vi...

Nimrod

2009-05-08T22:31:00.005+02:00

Anonym sa...
Varför har du gjort så att kommentarer måste godkännas??

Nimrod sa..
För att såna som du finns och jag vet vem du är...

Jag sa..
Fel svar! Rätt svar: Ja, folk skriver ditt riktiga namn, ditt riktiga TJEJnamn, Nimrod.
Den enda anledningen till att jag gör de här är för att jag länge har läst din blogg och beundrat dig men när jag märkte hur du raderar alla kommentarer som skriver att du är en tjej istället för att förklara dig så tappa jag grovt intresset. jag vill ha en förklaring Yesim!

http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.8951588

Dag 3

2009-05-08T22:22:00.002+02:00

M's medicinering då. Idag blev det höjt 36 mg.
Idag har han varit som han var första dagen. Lugn, koncentrerad och fokuserad. De är till o med M som har fixat headern åt mig. Tack älskling! Han har kunnat sitta och spelat tvspel över en hel timme! För er som inte känner någon som har adhd kanske de låter konstigt. Men M har aldrig orkat suttit längre än 10 min och spelat innan han tröttnar. Han har till och med tagit tag och sorterat sina fiskegrejjer. Huvudvärken är dock kvar. Annars har han mått ganska bra idag.

2009-05-08T14:53:00.001+02:00

Jag vill..
Jag vill..
Jag vill..

Orkar inte fantisera!

Fredag

2009-05-08T12:09:00.002+02:00

Redan fredag!
Ny header.. Helt ok. Men vill ha en annan, snyggare.
Det var meningen att vi skulle gå ut idag men kl är redan 12 och vi har inte hunit längre. Jag har haft fullt upp med tvätt och massa annat. Lillan spydde igen. Har glömt och skivit de men iförrgår natt vakna lillan och spydde ner M och hela sängen så de var bara o bädda om mitt i natten och i morse hände samma sak efter vällingen. Hon spydde ner hela mig. Stakarn. Är nog tänderna på g. I morgon åker vi till farmor och jag hoppas bara hon inte är sjuk. M ska dit o göra små jobb, farmor ska ta lillan och jag ska ligga o inte göra ett skit! =)

Ny header?

2009-05-07T21:50:00.000+02:00

Någon som vill ställa upp och göra en snygg header åt mig?!

Medicinering Dag 2

2009-05-07T20:40:00.002+02:00

M's dos samma som igår 18 mg.
Idag har han varit sjukt rastlös! Började med att det blev strul med pengar som han skulle ha med till KS så M han åka till fridhemsplan innan han blev tvungen o komma hem igen o hämta mitt kontokort vilket gjorde honom less. När han kom tillbaka hade han huvudvärk, en av biverkningarna. Läkaren på Magnus Huss har sagt att M kan ta ipren vid huvudvärken och inget mer med de. Men ska han knapra på ipren dagligen då? Får se hur det blir i morgon. Kanske bättre. Igår kände han av medicinen, mådde bra och blev lugn. Idag har det nästan varit värre. Han har klättrat på väggarna (eller ett träd om jag ska vara helt ärlig!) och varit sjukt rastlös. Aptiten är ingen skillnad än. Sömnen däremot är dålig men de har de varit sen helgen och beror inte på medicinen. De har varit möten och jobbiga saker som hänt och händer nästa vecka. Så de är inte konstigt att M ligger o grubblar på nätterna.

Panik

2009-05-07T20:20:00.004+02:00

Jag vet inte vart jag ska börja. Nu är jag faktiskt uppe i högvarv och är sjukt irriterad.
Men orkar och tänker inte skriva om de.
Idag i allafall blev de en promenad längst vattnet ända till rålis där vi mötte upp M. Meningen var att vi skulle gunga och leka i parken med lillan. Men vi han dock endast till gungorna innan jag fick råpanik och bara sprang iväg! M gungande lillan och jag fick också lust så jag satte mig på gungan brevid och M tog fart och gungade mig, enligt mig, alldeles för högt. Kände hur paniken inom mig växa från tårna ända upp till hårsäcken! Jag skrek: Stanna! Sen hoppade jag av tog ut nycklarna och stack. Helt panikslagen och chockad. Jag har aldrig varit rädd för att gunga men de var något som fick mig helt panikslagen! Att tappa kontrollen kanske? Jag har i allafall gungat för sista gången i mitt liv och kommer här med aldrig att besöka rålis igen! INTE KUL!

Sen var vi på möte hos soc. Sista mötet med vuxenenheten. M kommer här med ha kontakt med nån casemanager och träffa honom och prata om allt och inget. Men M känner att han inte vill ha något med soc och göra mer och jag känner väl likadant. De har ju ändå inte hjälpt till så mycket. Mötet gick inte ut på så mycket mer. Ointressant.

M's medicinering

2009-05-06T17:44:00.005+02:00

Idag har M påbörjat sin medicinering. Jag tänkte göra en ny etikett: M's medicinering och där skriva om hans för och nackdelar till Concerta.
Dagens dos och hans första dos bestod av 18 mg. I ungefär 4 timmar mådde han normal eller bättre. Han blev lugn och kände att han orkade med och göra saker. Han till och med bytte toalettpapper när rullen hade tagit slut. Något han aldrig har gjort så länge jag har känt honom! Istället för att ha 1000 grejjer i huvudet fick han fokus på bara en sak. Efter 4 timmar kände han hur det bara sa klick och medicinen hade gått ut. Han blev som han var i helgen då han hade det jätte jobbigt. M har läst och fått höra av andra som använder concerta att det kan bli jobbigare än vad de var innan man började med medicinen när den går ut. Något som han kände väldigt väl.
Första dagen av concerta är han i allafall nöjd med.

Mötet

2009-05-05T20:58:00.005+02:00

Mötet med försörjningsstöd hade gått jätte bra. M hade tagit det lugnt och inte brusat upp. Chefen hade tydligen varit jätte bra och inte försökt köra över M. Hon förklarade att de var tvungen och göra en utredning om fusk men eftersom M inte har fyllt i att vi väntar på pengar från försäkringskassan och pga att papprena blev ifyllt i januari för februari så finns det inget o diskutera om för vi fick reda på och fick pengarna i mars av försäkringskassan. Så man undrar ju vafan vi har för jävla handläggare som ringer och säger att M är polisanmäld!
Gör man så? Ringer en missbrukare som bor på hem och kämpar för att vara både drogfri och laglig på en fredag när familjen är flera min ifrån och ingen o falla på?! Jag är fortfarande fly förbannad för hennes beteende. M hade i allafall fått en ursäkt. Men i nuläget verkade de som att de inte skulle gå så långt som en polisanmälan utan att alla fel låg hos vår handläggare!

Resten av dagen har bestått av ångest o depression. Samt planering! Får inte glömma. Planerar en möhippa, fortfarande, i all detta kaos!
Jag har sovit och legat i sängen med täcket över mig och låtit M tagit hand om lillan.
Jag känner mig fortfarande dålig.

F.stöd

2009-05-05T10:12:00.004+02:00

Då har M åkt iväg på mötet med försörjningsstöd på soc.
Igår sa han att han inte ville att jag skulle följa med. Han vill inte att jag o lillan ska bli indragen i sånt skit. Men de är ju oundvikligt. Jag bad honom att inte brusa upp och tänka på vad han säger. Jag ville verkligen följa med. Jag är rädd att de ska sitta där och försöka köra över honom. Men i detta fall är det våra handläggare som har gjort fel! Inte vi! Så de ska inte ens försöka köra över varken mig eller M. Jag har så mycke o säga och är så förbannad!
Men vi får se hur mötet går..

För mycket alkohol?

2009-05-04T21:20:00.003+02:00

Jag har ingen lust o blogga..
M tycker att jag är för på honom när det kommer till alkohol. Han tycker att jag överdriver och inte förstår honom när han säger att alkoholen gör honom lugn och att det kommer bli bättre sen när medicinen börjar.
Något jag vet är att så fort du får tanken om att det är ett problem så är det ett problem. Men sen är de ju också så att jag har mina tentakler ute och är väldigt känslig mot minsta beroende symptom.
Någonstans är jag rädd för att jag ska automatiskt göra bortförklaringar och neka till att jag faktiskt tycker att det har blivit för mycket sista tiden. Men sen har jag ändå tanken att det kanske är för mycket?

Hur illa är det egentligen om man dricker en/två öl? Min tanke är ändå att det finns ett barn. Men bara för att man har ett barn får man inte dricka alkohol mer?

Jag vet vem jag ska prata med de här om.. Har bara skjutit upp de..

Deklaration hemskickad

2009-05-04T08:51:00.002+02:00

Igår kom paniken över att deklarationen var borta! Kl 8:oo idag satt jag klistfastrad i telefonen på åter uppringningsknappen. Upptaget eller "det är många som ringer just nu..". Kl.8:40 kom jag fram, "du har nummer 280 i kö". De tog i allafall inte så lång tid! 5 minuter högst! Nu ska jag i allafall få en ny deklaration hemskickad och har 2 veckor på mig och godkänna! TACK!
En sten har lyft från mina axlar!

Deklarera

2009-05-03T22:22:00.004+02:00

Jag har tappat bort min deklaration!
Jag har ingen aning hur jag ska göra nu! Jag har ju inte personliga koden och kan därför inte smsa eller ringa in o godkänna. Inte heller har jag E-legitimation Hur fan ska jag göra nu? På skatteverkets hemsida står det ingenting om man tappat bort deklarationen. FAN! I morgon är sista dagen. Helvetes jävla helvete.. Letat överallt! Bakom byrå i pärmar, lådor, soffa.. överallt.. De kostar 1000 kr om man missar!! Bortkastade pengar.. Jag har inte tid med sånt!

Happy Cat

2009-05-03T16:35:00.002+02:00

Happy Cat Riesling Kabinett

I helgen hittade jag en ny färg. Detta är de enda jag samlar på.

Vin flaskor. Om det är någon där ute med en färg inte jag har och vill bli av med den.

Hör av er! Jag vill ha!!

Orange? Blå? Silver? Guld? Allt!

Uppdatering!

2009-05-03T14:28:00.002+02:00

Inget dåligt har hänt kanske jag ska börja med och säga!
Vi har bara ännu en gång haft en minisemester. Åkt ut till mamma som inte var hemma och bodde i hus hela helgen. Grillade o bara myste. Det blev som sagt ingen brasa i år igen. Men för mig gör de inget. Istället satt vi hemma och grillade och myste framför tvn. I fredags kom min bror, hans fästmö! (som jag fick reda på då) och deras nyfödda son. De var jätte mysigt men man märkte att man hade barn där på kvällen. Deras son ville inte somna och skrek och jag försökte natta lillan som inte heller ville eller kunde somna.
I lördags var vi på 25 års fest! De var väl sådär om jag ska vara ärlig! Träffa gamla skolkamrater som egentligen skulle varit kul och träffat men istället sitter dom o tjatar och överdriver saker jag inte gjort och snackar massa skit till M. Precis som om dom ville kolla om han blev avundsjuk eller kolla gränsen. Men han bryr sig inte, han satt bara o skratta o fråga om han skulle få en private sen. Men nu i efterhand är jag faktiskt skit förbannad! Falska fittor är precis vad dom är! Har alltid varit och har tydligen inte förändras ett skit på dom senaste 3 åren!
Sen fanns det en kille där som jag klippte av håret en gång i tiden för flera år sen som stog o tjatade om de hela tiden o slutade aldrig. Så lördags kvällen var väl inte allt för lyckad. De slutade med att jag sa åt M att nu går vi hem och så var jag på pisshumör.

I allafall har helgen varit fullspekad! Vi har till o med hunnit o varit ute o solat o jag har bränt mig! Jag har röda prickar som kliar hela armarna, bröstet och ansiktet.

Varborgs firande

2009-04-30T17:12:00.003+02:00

Från in get valborgsfirande till varborgsfirande.
Nu blev det stressigt. I sista minut bestämmer sig jag o M att åka till min kusin o grilla.
Så igår blir de valborgsfirande i allafall. Jag har pakat lillans hörselkåpor om vi ska ner och kolla på någon brasa.

Hoppas ni alla andra får det trevligt i kväll!

Valborg

2009-04-30T09:32:00.002+02:00

Jag tror jag har slutat fira valborg. Blev ingen brasa förra året o blir nog ingen i år heller. Känns som att de var viktigare när man var 14-15 år. Istället blir de grillning i morgon med kusin och brossans familj. Jag ska även göra pannacotta och står för mestadelen av matlagningen.

M ska iväg och lämna UP och jag ska mot alla odds ut och leka med lillan själv.

Micro sökes

2009-04-29T14:47:00.001+02:00

Någon som vill skänka bort sin micro?

..Eller sälja billigt? Till väl behövande..

Pissmorgon!

2009-04-29T12:22:00.002+02:00

Eller de började i natt. Lillan vakna vid 00 och somnade inte om förrän halv 3. Hon skrek inte utan ville leka. Snurrade runt i sängen o kunde bara inte somna om. Ställde sig upp mot både mig o M och började prata. I morse ville jag verkligen inte vakna. När jag såg att M vände sig med ryggen emot när lillan vakna brast de för mig. Jag gjorde samma sak o blev skit irriterad. Men M skulle vara på frivården kl 8 för hans one 2 one program så han var tvungen o gå upp så då gjorde jag också de.
Då står jag i köket har blanda välling o ska värma de i micron, då får jag inte upp luckan! Micron har pajjat! Jag blir fly förbannad vänder på den upp o ner, fram med saxen o ska bryta upp dörren. Men de funkar inte. Så nu står vi här utan micro o måste koka lillans mat! Vet ni hur lång tid de tar o koka upp en barnmatsburk? 10 minuter ungefär! I micron tar det 20 sekunder! Vi måste nu koka allt, välling, gröt, barnmat.

Morgonen började inte bra!
Sen ringer våran jävla vaktmästare på o klagar på att barnvagen står i trappen.

Nu är M ute o gungar med lillan så jag kan sitta o sura hemma själv.
(lingonvecka på g)

Svärmor

2009-04-28T19:49:00.002+02:00

Några dagar tillbaka har jag grubblat på massa saker. Onödiga saker.
Nu på eftermiddagen ringde M's mamma och dök upp och åt middag med oss.
Jag är så glad att jag har henne. Jag kan verkligen prata med henne om allt. Allt som jag intalar mig själv att jag inte prata om funkar att prata med henne om. Jag vet att vissa här verkligen jobbiga svärmödrar som man inte står ut med eller ens kan prata med och jag är så glad att jag inte har de! Jag älskar verkligen M's mamma och hon betyder så otroligt mycket för mig! Hon har verkligen ställt upp för mig genom allt som har hänt med M. Hon har funnits där o lyssnat. Hon har alltid något bra o säga och får mig alltid tänka i andra banor än vad jag gjort innan. Och de tackar jag för!

Ett till förslag

2009-04-28T19:42:00.003+02:00

Idag kom ännu ett samtal från fryshuset. Hennes presentation var "en timme i veckan" så de är väl så dessa psykoterapeuter kallar sig. Hursom helst så var det självklart inte för att boka en tid utan för att ännu en gång bli erbjuden ett annat förslag. Denna gång handla det om att prata med en student men som hade en handledare med på mötet då. Min första fråga var hur många terminer hon har hunnit gått, men de visste hon inte. När man själv jobbar i vården blir man så sjukt kräsen! Jag sa att jag skulle tänka på förslaget o tog numret till henne.
Jag fick samtidigt veta att jag inte kommer kunna prata med någon förrän till hösten. Om de hade sagt det för 2 månader sen hade jag redan fått hjälp för länge sen! Man blir så trött.
Nu känns det mer som att jag inte behöver de där. Men jag ska vänta nån dag o se.

Som psyktestet visa så lider jag ju av ett antal psykiska sjukdomar!

Magnus Huss

2009-04-28T19:32:00.004+02:00

Dagen började väldigt tidigt idag! Jag var uppe redan innan lillan för att sminka mig o göra mig själv klar.
Kl 9 skulle vi vara på Magnus Huss.
Mötet gick bra. Vi träffade en läkare o M lämna UP. Ren så klart!
Vi diskuterade biverkningarna av concerta som M kommer få. De var inte speciellt allvarliga utan mer dålig aptit, dålig sömn, irritation och dålig mage. Men M som i år har missbrukat amfetamin vet att han både kan äta och sova på en mycket högre dos än vad han kommer få. Jag är lite orolig över irritationen. Jag vill ju inte att han ska gå runt och vara arg hela dagarna. Men som de är nu att han hoppar o ska retas hela tiden är nästan värre. Han ska testa mina gränser hela tiden. Han retas o tror han är gullig. De har inte varit så stort problem ändå men skönt o bli av med de.
Medicineringen ska börja på onsdag nästa vecka. Då ska han bli tvungen o åka till KS varje dag för att hämta ut medicinen. Man måste göra de dom första 3 månaderna sen får man se hur de blir och hur duktig man är.

Egentligen skulle jag börja jobba i början av juni. Men de är 3 månaders inställningstid på medicineringen och då har inte ens 1 månad gått! Läkaren ville inte säga så mycket mer än att de var upp till oss och bedöma. Jag har idag ringt till mitt jobb o sagt att jag börjar i augusti. Min tillit till mina chefer finns inte så jag vill inte säga vad de handlar om. Hon frågade inte heller vilket var riktigt skönt! Men jag ska jobba lite extra i sommar tänkte jag. Ekonomiskt så måste jag de! Om jag ska vara ärlig är jag riktigt glad att inte börja jobba än! Vill verkligen inte de!

Dagen

2009-04-27T20:42:00.002+02:00

Idag har vi varit ute hela dagen!
M fick för sig att åka till plantagen och inhandla blommor. Äntligen!
De blev en promenad dit och jag fick äntligen mina tomat plantor! Blev 3 olika och även små blommor till balkongen. Jag blev på lite bitter humör när vi var där för jag fick inte som jag ville. Jag har varit på ett sånt humör idag. Men jag fick i allafall välja hälften av blommorna. Sen blev de en pizza och en lång promenad innan vi kom hem. Plantaget ligger ju vid bromma industri område och vi gick hela vägen längst vattnet till alvik och lite omvägar för lillan tappa bort nappen så var tvungen o köpa ny på coop sen var vi ju tvungen o hitta lekplats så hon kunde krypa av sig lite. Men pizzan är bort gådd (om man nu kan säga så?).
Jag har bränt mig idag. Jag har så känslig hud! Jag har fått utslag på bröstet. Röda prickar som kliar. Hur dum får man inte vara o smörja in sig när man vet att man kommer vara ute hela dagen och vet att man är känslig mot solen. Jag får väl skylla mig själv. Men de är ändå roligt att jag är röd om kinderna också!

I morgon ska vi vara kl 9:00 på Magnus Huss. De är där M har gjort sin ADHD utredning. Vi ska dit och prata med en överläkare. Jag ska vara med för att jag ska få veta biverkningarna av M's medicinering osv. Sen ska vi även få reda på när medicineringen börjar. Förhoppningsvis börjar den i morgon men man vet aldrig.

Thorsten Flinck

2009-04-26T21:53:00.005+02:00

Jag o M sitter o kollar på Söndagsparty med Filip och Fredrik.
Jag blir helt häpen hur Thorsten Flinck sitter o är helt veck!
Han är andfådd, trummar med fingrarna och mumlar, glömmer till o med vad han pratar om. Handen framför munnen o kliar sig. De enda jag säger är herregud! och M's reaktion är att han är grym, de är hans image. Men människan är helt likblek under allt smink. Han nämnde till o med att han knarkar lite och att vilken människa som helst som vet något om droger märker att han är påtänd. Men jag tror alla märkte.

Och vad gör Håkan? Står i baren på scen?

Gårdagen

2009-04-26T10:45:00.003+02:00

Igår var de fullt upp och inge bloggande. Jag han inte.
Efter frukosten tog jag o lillan en promenad till fridhemsplan och gick o handla lite inredning till vardagsrummet. M var och paddla kajak med en kompis. Hur kul är inte de? Sen blev de hem o mata lillan, städa, dammsuga, söva lillan sen packa för grillning på klipporna!
Jag hade hur kul som helst! De var jag, M och hans kompis, Christine, hennes fästman, deras hund och lillan. Självklart gick Disel o lillan hur bra ihop som helst! Hon är inte alls hundrädd och puttar själv bort honom när han kommer för nära. M är hur sugen som helst nu o köpa hund. Jag vill också ha hund men först måste vi flytta till ett hus. Jag tycker inte att de är rätt mot hunden o bo i en lägenhet och speciellt inte våran som är liten.
Igår kom det även fram att Christines granne, som jag har träffat några gånger o har haft kontakt med pga möhippan är tillsammans med M's mammas mans son. Ingifta bror om man säger de lättare. Helt sjukt att världen är så liten!

I morse blev de i allafall sov morgon! Lillan vaknade halv 9, hon fick gå och lägga sig senare igår. Sen kom mamma och hämtade henne för 1 timme sen. Så nu är jag o M barnfria! Vad ska man göra då? Dega! Inte ett skit! Kanske gå ut och sola och läsa en tidning, något man aldrig kan göra längre! Först ska jag i allafall uppdatera mig i bloggvärlden och facebook.

Tankar

2009-04-24T21:08:00.004+02:00

Självmedicinering! Tack, för de! Idag har vi hela familjen varit ute på djurgårn o gått på akvaria. Kollat på fiskar, svenska fiskar till o med. Gädda o mört o allt vad de nu heter. Men även hajar. Man såg att lillan fascinerades av dom. Sen blev de en promenad runt djurgårn. Härligt och så 20 grader ute! Riktigt sommar väder! De värsta var nog ändå att jag tror jag har fått solsting! När jag kom hem hade jag världens huvudvärk och frös trots att de var 21 grader inomhus! Men nu är de bättre.

I morgon ska vi träffa Christine och Johan. Vi ska grilla. De ska faktiskt bli jätte kul. Christine är den som jag pratar med dagligen nu. Hon får höra det mesta som jag väljer att inte skriva här så jag känner mig ändå ganska lugn att träffa dom i morgon. Men ändå har jag tankarna att ringa o avboka. Men nu är jag fast besluten att inte göra de! De ska bli kul i morgon! Självmedicinering så borde de funka.

Vad hemskt de låter! Men så är det tyvärr. En längre tid nu har jag tänkt på vad jag skriver eftersom det finns nära som läser. Så jag kan inte skriva allt jag vill skriva. Jag vill kunna skriva om alla tankar som snurrar runt i huvudet på mig men jag är så rädd att de ska slå tillbaka på min mammaroll. Jag försöker vara den bästa mamman jag kan och när jag känner att jag inte orkar så säger jag till och M och han tar henne. Senaste tiden har han låtit mig sova mitt på dagen då jag inte orkar mer och går o lägger mig med täcket över huvudet. Utan ett ord tar han henne och låter mig vara.

En annan sak jag inte skrivit om än är att igår innan jag åkte iväg till söder kom en brev från socialen. Försörjningsstöd så klart! Vår handläggare hade skrivit ett brev efter deras möte. Hon skrev att hon inte accepterar M's språk han använde när de pratade sist. Men vad förväntar hon sig när hon ringer och säger att han är polisanmäld? De var de enda han hörde inte att de hade börjat en utredning som kan sluta med en polisanmälan som hon skrev i brevet. Vi ska i allafall på möte början av maj. Jag har sån stor lust o anlita en advokat o ta med. Jag ska i allafall spela in samtalet ska kolla om man kan låna nån inspelnings grej o ta med. Psyka dom lite! Barnvakt är ett måste! Lillan ska inte med på de mötet. Brevet från henne förstörde självklart både min o M's dag. Han har ingen lust att gå på de mötet! Jag har de, men de är nog mest för att säga exakt vad jag tycker för jag håller på o spricka med ilska mot dom!

09.04.23

2009-04-23T16:36:00.003+02:00

Igår fick min bror barn. Glömde skriva de. De blev en liten pojke så lillan har fått ännu en till killkusin. Om jag ska vara ärlig hade jag hoppas på en flicka. Jag är själv uppvuxen med bara bröder o umgicks endast med våra killkusiner så jag har alltid varit den enda flickan och vill inte att lillan ska få samma sak.
Idag i allafall kom jag utanför dörren. Jag har mina knep. Eller knep o knep är de väl inte, de handlar om medicin. Självmedicinering har det kommit till nu. Jag åkte i allafall till söder kolla en snabbis på barnvagn, vill ha en ny, sedan åkte jag till åhlens o handla present och sen blev det en promenad från skanstull till sös och träffa den lille mannen. Så otroligt söt! Kan inte fatta att lillan en gång var så liten! Och i sommar blir hon 1 år! Helt sjukt vad tiden går fort!

Nu är M o lillan o handlar mat. Så jag är ensam. Hur skönt som helst. Känner att jag börjar gå in i mig själv. Jag vill inte och jag försöker prata med människor runt omkring men de är inte alltid så lätt.

Ultimatum

2009-04-22T21:25:00.003+02:00

Som jag skrev i inlägget innan har M's mamma varit här.
Jag har länge haft 2 saker att diskutera med henne angående M's tillfrisknande. Nu låter det som att jag har något o bråka om men så är inte fallet! Jag vill veta hennes åsikt och tankar.
Det handlar om M's kompis som nu sitter i fängelset men kommer ut till sommaren. Detta är en av hans bästa vänner. Jag vet att han betyder så mycket för M och han har alltid ställt upp för honom vad de än har handlat om. Han har alltid velat M's bästa. Felet med honom är att han knarkar. Han är runt 40 och har i stortsätt knarkat sen han var 20 och åkt in o ut i fängelset. Alltså ingen bra typ. Själva han är en jätte snäll människa men med honom kommer de dåligheter. Hans beroende, hans vänner, hans kretsar, allt med honom o göra är dålig. Han kommer aldrig sluta knarka. Han kommer aldrig bli en sån kompis M behöver. Men han är den personen M vill ha i sitt liv. Om han kunde välja är han den enda M behöver. Ingen annan kompis är bättre. Själv är jag kluven Jag vet att det är en bra människa men hans kompiskrets, hans beroende, hans hem, hans val i livet o hans kriminella liv är något som inte ens ska vara i närheten av min familj. Detta är något M har svårt o acceptera. Han säger att han vill kunna ha kontakt med honom, ringa o kolla hur han mår nån gång då och då. Men jag är så skeptisk! Många gånger har M ljugit för mig, han har sagt att han ska gå o köpa cigg och i stället har han suttit utanför i bilen och hämtat M och sedan åkt iväg o knarka. Denna människa har också suttit o ljugit för mig rakt upp i ansiktet angående M's missbruk. De är klart han kommer se efter M's bästa och att vi inte bråkar. Varför ska han svika M o berätta sanningen till mig?

Jag har gett M ett ultimatum: Om han ska finnas i M's liv kommer inte jag o lillan göra de. De blir antingen vi eller han.

Kanske är dumt av mig men jag känner att jag aldrig kommer vara okej med att de umgås. Visst har jag kommit en lång bit i mitt medberoende men när de gäller honom blir jag akut sjuk igen. Någonstans känns det också som att jag har rätt till att ge honom de här valet. Nu är detta inget aktuellt förrän han kommer ut från fängelset men min oro över det här kommer finnas o gnaga inom mig, därför tog jag nu upp det med M's mamma. Hennes tankar om detta var att hon först o främst vill träffa denna människa för att kunna bedöma. Sedan är hon väldigt trygg i att M vill fortsätta vara drogfri. M's mamma är väldigt bra och prata med. Jag känner att jag verkligen kan prata med henne om allt. Hon finns där o lyssnar och de tackar jag otroligt mycket för!

Vissa saker skriver man inte om

2009-04-22T19:03:00.004+02:00

Igår befann jag mig i en bubbla. En deprimerad bubbla. Jag var helt apatisk och låg bara i soffan. Kunde inte göra någonting. M fick ta lillan. Han var hur gullig som helst. Han tog även hand om mig, gjorde mat o bäddade ner mig. Jag vet att de är i dom stunderna man egentligen ska blogga speciellt med de tankar som snurrade runt men det är fortfarande svårt. Vissa saker skriver man bara inte om. Mina tankar är en av dom. Igår grävde jag ner mig, som jag så många gånger gjort förr.
Jag är rädd att min sommar depression ska komma. Varje sommar brukar de vara samma sak.
Idag i allafall vaknade jag upp med lite mer kraft. Har dock inte gått längre än ner till porten och slängt sopor. Nu är farmor här o badar lillan.

Jag har massa saker jag borde ta i tu med men jag orkar inte. Jag har ingen lust. En sak speciellt. Som är lite bråska. Saker som måste fixas innan ett speciellt datum. Nu har jag tagit på mig för mycke saker som jag inte orkar med!

I kväll är Co-anon. Jag kommer inte gå, ännu en gång. Jag känner mig inte så sjuk i mitt medberoende som jag en gång gjorde. De är bara mitt psyke nu som inte mår bra.

Deprimerad

2009-04-21T21:27:00.002+02:00

Jag har hamnat i en depp period.
Trött, orklös, apatisk och ingen aptit.
(onda tankar)

Soc

2009-04-20T16:51:00.002+02:00

Då har de första samtalet från socialen kommit!
De var vår handläggare på vuxenenheten som ringde. Han berätta att de skulle ha möte i morgon. Allihop med chefer. Jag hade förstått de som att jag o M skulle vara med på det mötet men icke. Kanske är lika bra. Nu fick de i allafall höra att Kungsholms mottagningen fortfarande inte har skickat någon kallelse och allt som en gång var planerat med stödjare/behandlings assistanser som han skulle träffa 1-2 gånger i veckan har runnit ut i sanden. Inget som socialen en gång bestämde har hänt! Inget de har gjort har hjälpt M hålla sig drogfri! Det har varit han som tagit kontakt med KS angående ADHD utredningen och tjatat på dom att allt ska ske fortare och att saker ska hända!
Min erfarenhet av socialen efter de här är inte speciellt bra. En gång i tiden var de väldigt angelägen att få bort M hemifrån och få honom drogfri men sen helt plötsligt är de som att de skiter i de. Då har han till o med flyttat hem. Något som var så jätte allvarligt! Att han inte fick bo hemma med lillan. Men nu bryr dom sig inte om han inte lämnar UP.

Jag ringde även Magnus Huss idag. Där M gjort sin ADHD utredning. Jag pratade med chefen och nämnde att jag kommer börja jobba i juni och om M ska påbörja medicinering måste det snart ske så han kan installeras innan jag börjar jobba och ska vara hemma själv med lillan. Så det skyndade på! Vi ska ha möte med en överläkare på tisdag och då får vi reda när allt påbörjas.

Hemkommen

2009-04-19T21:32:00.003+02:00

Då har vi kommit hem. Ännu en gång.
Vi har haft det riktigt skönt. Jag o M har sovit i uthuset o lillan har sovit inne hos mormor o plast morfar. Hur skönt som helst! Jag o M har alltså sovit hela natten och ända till 9! Sov morgon! Vi har varit ute o gått långa promenader, grillat och spelat.
Dags till vardagen igen då.

Imorgon ska M till frivården på hans behandling One2One. Brottsförebyggande program. Något i den stilen, har jag fått för mig. Han verkar inte vara så positiv men ska ändå gå klart den!

Socialen har inte hört av sig på veckor nu!! Sist vi hörde skulle vi ha möte med alla handläggarna och med chefer men ingen har hört av sig på alla håll. Och så vitt som dom vet så lämnar inte M urinprov någonstans! Man tycker ju att de borde bry sig. Vi har dock fått 2a fakturan på 3000 för egenavgiften på boendet. Det verkar som att de gör oss en chans att betala tillbaka allt i allafall.

Nu fortsätter Van Veeteren.. Piss men inget annat o kolla på..

Packat o klart

2009-04-17T15:23:00.002+02:00

Nu åker vi iväg under helgen.
Minisemester i mammas sommarstuga.
Blir inge bloggande, återkommer på måndag.

TVn

2009-04-16T17:05:00.002+02:00

..beställd från gårdagen skulle dyka upp idag mellan 16-18.
Kl är nu 17:05 och fortfarande ingen TV..
Som vanligt kommer de nog exakt kl 18.
Orka vänta en hel timme till.. Vill ha den nu!

Högskola!

2009-04-16T10:55:00.003+02:00

Då har jag sökt högskola!
Sista dagen var igår med de hade tydligen varit problem som vanligt så det hade blivit uppskjutet till idag. Jag är hur glad som helst att de var problem igår! Annars hade jag inte hunnit söka!

Jag har sökt 5 olika socionomprogram. 4 i Sthlm o 1 distans från norrland, men de är från min födelseort och har massa släktingar där så de kändes som att de passade bra.

Jag är ju så sjukt trött på allt som har med vården att göra! Vill egentligen inte tillbaka till mitt gamla jobb. Så jag hoppas jag kommer in!

Vänte-grupp

2009-04-15T21:42:00.003+02:00

Ni som har läst bloggen ett tag vet att jag skrev förut om att jag hade lämnat ett meddelande till fryshuset psykoterapeuter, nått sånt. Jag lämnade då ett meddelande på telefonsvararen där de sa att de ringer upp inom 1 vecka. Detta var kanske 2-3 månader sedan, efter de har jag inte hört ett ord! När jag o M kom hem en kväll för någon dag sen hade vi ett missatsamtal från fryshuset och jag förstog att de var dom. Jag ringde upp 1 timme efter att de hade ringt men utan svar. De är klart men skiter i de då. Idag ringde en dom upp. Just därifrån, fryshuset. Hon hade en såkallad Vänte-grupp där man får gå och prata 4-5 st med en psykoterapeut. Jag blev erbjuden en plats.

Först visste jag inte hur jag vänligt skulle tacka nej till detta. Mitt svar blev något: Jag är småbarnsförälder och sambo med en missbrukare, jag har för djupa problem för att ens sitta och prata med andra om de som inte har något med de att göra. Jag pratar endast med personen som kan hjälpa mig.

Va fan ska jag säga?! Jag har ingen som helst lust o sitta o prata med 4 till tjejer födda slutet av 90 talet om mina problem! Va fan vet de om att vara ensamstående mamma (som jag har varit och som har satt sina sår!) och medberoende. Nu kanske jag är helt ute och cyklar. Men jag känner att jag har sjukt mycke mer problem för att sitta och prata med andra om de. Och glöm inte att jag har fått social fobi! Jag vill fan heller gå till nån jävla vänte-grupp. Ge mig en hjärnskrynklare som endast lyssnar på mig!

Att jag hade hamnat på en väntelista dit visste jag inte förrän de här samtalet. Men tydligen är de andra 4 som ska vara med i vänte-gruppen före mig. Så hur lång tid de skulle ta visste man inte.

Varför är de så att man måste ta självmord eller mörda någon i Sverige innan man får hjälp?

Piss dag!

2009-04-15T21:19:00.002+02:00

Jaha.. ska man orka ta hela jävla händelsen om igen?
Jag har varit med om det pissigaste man kan tänka sig idag!
Men först kan jag ta o skriva att det blev 1 timmes promenad till bvc i morse. Vägde o mätte lillan. Hon följer sina kurvor helt utmärkt. Efter besöket åkte jag mot stan o mötte upp M. Vi har sett i El-gigantens reklamblad att de har en TV extra billigt så vi har beslutat oss att vi ska köpa den på avbetalning. När vi väl kommer dit blir vi självklart rekommenderad en annan TV som kostar ännu mer. Sen ska man ju ha försäkring o andra grejjer. Vi åker i allafall därifrån med en beställd tv, försäkring och självklart ett nytt abonnemang hos com hem. Vilket vi redan har! Men jag gissade på att de hade gått ut då de alltid brukar vara 12 månaders bindningstid. Men icke! På bussen hem får jag ett samtal från brossan som sa att de är 24 månaders bindningstid. Så de blev hem mata lillan vänta på M ska komma hem som var hos frivården och har sitt One 2 One program och sen iväg IGEN! När jag kommer dit så blir det självklart problem. Jag lyckades i allafall säga upp det nystartade abonnemanget. Men TVn blev istället 1200 kr dyrare och 1 års mindre försäkran, Och jag fick inte ens hem TVn idag! Den blir istället hemskickad i morgon. Ända fram till dörren! De tackar jag för!

Idag kom även mamma o hennes man på besök. Jag han plocka undan och städa som en idiot innan dom kom. Hade planerat att göra de i lugn och ro under dagen men så blev de ju inte då allt de där hände idag. Jag kan tilllägga att jag även var på El-giganten en lång stund för att rätta till problemet.
Mamma bjöd på pizza i allafall. Lillan tyckte det var jätte kul att dom kom. Hon kröp snabbt fram till mormor när hon kom innanför dörren!

Neh, nu blir de slapp, slapp o inge mer tänkande på pissiga säljare! De ska alltid lura en att köpa skit man inte ska ha! Jag hatar att gå in i sånna affärer. Om man frågar om hjälp blir man alltid tvungen o handla något sen! Men jag är glad för TVn men inte att de blev så dyrt! Även avbetalning! Jag handlar aldrig på avbetalning!

Theo

2009-04-14T18:26:00.003+02:00

Tepa har varit här med sin lilla Theodore, 1 månad gammal o endast 3,2 kg. Han föddes 7 veckor för tidigt och var ännu mindre när han kom. Men gemfört med lillan är han fortfarande jätte liten! Hon tyckte också att de var kul men större barn är roligare. Då händer de mer. Men han var jätte söt! Och liten! Så liten! Jag vill ha en till! Jag har frågat M 2-3 gånger redan om vi ska skaffa en till. Men svaret är så klart Nej. Jag vet att tiden inte är rätt. Men jag vill!
Nu står M i köket o fixar käk. Förut var de alltid han som lagade maten. Jag var urusel. Men när han flytta så lärde jag mig.

140409

2009-04-14T11:36:00.002+02:00

Ingen power walk. Han tröttna innan jag ens han starta.
Nu sitter jag bara hemma o väntar på att Therese ska höra av sig så vi kan bege oss.
Lillan kryper runt o säger mamma, mam-mam, mamma och klättrar runt överallt.

Dagen

2009-04-13T21:47:00.002+02:00

Lite uppdatering dårå.
Dagen har bestått av lite små tjaffs och städning här hemma.
På eftermiddagen gjorde vi oss ordning och åkte o mötte upp M's styvfar och gick ut på restaurang och åt middag. En god middag, som vanligt. Lillan skötte sig bra också som vanligt.

Mer än så har jag inget o berätta.. Har inge roligt o komma med.
Nu sitter vi o kollar på CSI och jag sitter o smuttar på Amarula. Älska, med stora bokstäver!

120409

2009-04-12T11:44:00.002+02:00

Då har vi varit ute och gått på en promenad. Blev inte en lång promenad men var nog ute 1 timme kanske. Var även o handla blöjor o bananer. Meningen var att lillan skulle somna men självklart somnade hon 2 min från porten, men lyckades söva henne när vi kom upp i allafall.

Det känns så tomt när M är borta! Han gick vid 7 och jag o lillan sov till 8 så när vi vakna hade han redan gått. Så tomt! Så dött! Men ändå skönt. Han har varit så dampig senaste tiden.
Myror i benen och måste ha något o göra hela tiden. Jag märker på honom hur jobbigt det är öven för han. Men han kommer nog få medicin nästa vecka.

Neh, nu ska jag bara slappa tills lillan vaknar sen blir de lunch och ut igen.

God morgon!

2009-04-12T08:47:00.003+02:00

Solen skiner och de är 20 grader på min balkong! Helt sjukt skönt!
M åkte i väg 7 i morse. Han ska iväg och fiska med sina kompisar. De enda som inte håller på med droger! (Längre) ska man nog till lägga. Är därför inte orolig eller misstänksam. Lite nojjig att han ska komma hem full kanske, men inget annat.

Men va ska man hitta på idag då? Lillan och jag.
Är fast besluten att vi måste gå ut. Men har lite ångest över hur de kommer gå. Sista tiden har jag lutat så mycket mot M och fått hjälp av honom på alla sätt. Men ska hoppa in i duschen och fixa mig sen får man se vart man hamnar. Ut i allafall. Funderar om man ska ta en promenad till söder och gå runt i tanto.

110409

2009-04-11T20:25:00.001+02:00

Grillning i parken..

och nu blir de lång film..

The Patriot